Herr talman! Jag tackar Roland Gustbée för ett värdefullt inlägg. Jag delar många av de synpunkter som Roland Gustbée lyfte fram. Det finns utmaningar som vi behöver möta i den ganska snabba utveckling vi ser mot alltmer digitala betalningslösningar.
Jag möter människor i min vardag som inte använder kontanter över huvud taget längre och som ofta är nöjda med det. De tycker att det minskar krånglet och att det är effektiva betalningslösningar.
Vi ser också att övergången till digitala betalningslösningar skapar möjligheter för helt nya och innovativa lösningar. Den finansteknologiska sektorn, som växer snabbt i Sverige, har mycket anknytning till att man har mer och mer av digitala betalningslösningar och kan också knyta till sig nya lösningar och nya tjänster.
Men det finns också utmaningar som vi behöver bemöta. Jag ser det som problematiskt att människor känner sig tvingade att använda betalningslösningar som de inte är bekväma med eller att de upplever att vardagen blir besvärlig och krånglig för att de har långa transportvägar och varken kan sätta in eller ta ut kontanter på ett enkelt sätt längre. Här behöver vi skapa en möjlighet att brygga över de utmaningar vi står inför.
Integritetskränkningen är dubbeleggad. För dem som inte känner sig bekväma ska det finnas möjlighet att använda sig av kontanta betalningslösningar, vilket regeringen också arbetar för. Samtidigt är det nog många som uppskattar att få mer skräddarsydda erbjudanden som passar ens personliga preferenser. Det finns alltså delar av befolkningen som är mer positiva till detta.
Vi försöker som sagt se till att det finns infrastruktur i hela landet så att man ska kunna använda sig av digitala betalningslösningar. Har man bra tillgång till bredband eller mobilnät kan det underlätta vardagen även för människor på landsbygden. De slipper transportera sig långa sträckor till bankkontor och liknande. Vår bredbandsstrategi är därför inriktad på att hela befolkningen ska ha god tillgång till bredband och med en högre kapacitet än vad det tidigare målet var. Vi har avsatt mycket resurser för att kunna öka takten i bredbandsutbyggnaden.
Det finns en problematik i att tvinga på privata aktörer vilka marknadsmodeller de ska använda sig av och att till exempel ställa krav på varenda aktör som är verksam och hanterar finansiella transaktioner att de måste använda kontanter.
Till exempel har man i kollektivtrafiken i Stockholm och på många andra ställen valt att avstå från kontanter för att inte äventyra personalens säkerhet och utsätta den för rånrisk. Man har kommit fram till fungerande betalningslösningar för resenärerna och samtidigt skapat en bättre arbetssituation för arbetstagarna.
Detta måste vi respektera, och det har ofta skett i samförstånd mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Att i detta läge gå in med en hårdhänt lagstiftning och kräva att alla i samhället måste ta kontanter vid alla tillfällen upplever jag som en ganska långtgående åtgärd - en åtgärd som jag inte heller hade utgått från att Moderaterna skulle vara företrädare för i riksdagen.
Det är bättre att vi i en utredning tittar på Riksbankens roll i kontantförsörjningen. Riksbanken ger ju ut sedlar och mynt, och nu kommer vi att titta brett på vilken roll Riksbanken har för att dessa sedlar och mynt ska kunna användas av människor i hela landet.