Fru talman! Jag vill tacka för dessa besked. Jag
har förstått att Jordbruksverket har väntat på besked
om att man skall ha ett övergripande ansvar när det
gäller just den genetiska variationen hos bin. Om man
tittar på de förslag till vad som skall tas upp i dessa
program, framför allt i år, finns inte detta med. Man
tittar på varroabekämpningen, vilket vi vet att många
anser är angelägen. Man tittar också på hur honungen
skall se ut, osv. Men just översynen av på vilket sätt
man skall spara den genetiska variationen har fallit
litet mellan stolarna.
Låt mig säga att jag tycker att den kontroll som
man har haft av andra djurslag, t.ex. fårkontroll, ko-
kontroll och svinkontroll, har varit bra. Där har man
gemensamt inom näringen men också mellan myndig-
heter tagit ett ansvar för att se till att den genetiska
basen inte blir för trång. Jag tycker att detta är lika
viktigt för ett djur som biet.
Jag har också förstått att man i USA har uppmärk-
sammat dessa frågor. Där tror man att man har tappat
en mycket stor del av sin genetiska bas just därför att
denna typ av parningsstationer som finns i Sverige i
dag har uppkommit. Det är alltså väldigt lätt att man
tappar genetisk variation.
Jag hoppas att dessa svar kommer att leda till att
Jordbruksverket ändå känner att det har ett ansvar att
ta tag i dessa frågor och att också se till att den här
typen av frågor kommer in i fråga om de program som
vi skall ta fram. Vi får se vad som kommer att stå i det
program som skall tas fram den 15 maj. Men jag har
förstått från flera håll att det finns en mycket stor oro
för detta och att man känner att detta är en fråga som
håller på att trilla mellan stolarna.
Jag kommer att återkomma till denna fråga, efter-
som jag tycker att den är mycket angelägen, framför
allt efter det att vi har fått detta program för 1999.
Men jag hoppas också att det svar som jag nu har fått
gör att Jordbruksverket känner att man kan agera. Det
som sägs är att Jordbruksverket väntar på signaler
från regeringen. Och regeringen säger i svaret att
regeringen väntar på signaler från Jordbruksverket.
Detta är mycket olyckligt. Och jag kan säga att det
finns skäl till att jag framställde denna interpellation.
Man har alltså önskat se en klar ambition från rege-
ringens sida att det är Jordbruksverket som skall ta tag
i dessa frågor på ett riktigt sätt. Det har inte skett.
Låt oss inte förlänga denna debatt ytterligare, utan
låt oss i stället återkomma till frågan när vi ser vad
som sker. Men ett sätt kan naturligtvis vara att åter-
upprätta bikontrollen. I dag sker aveln inte alltid på
ett sätt som inger stort lugn inför framtiden. Det är
mycket lätt att en avelsstation som kanske inte har
helhetssynen av vad som sker på andra ställen i landet
gör att avelsbasen krymper. Dessutom finns det en
risk, vilken jag har förstått är uppenbar, för att par-
ningsstationerna också kan sprida varroa. Jag har
förstått att man försöker hitta ett kontrollsystem för att
förhindra det. Men visst finns det anledning till oro
för den genetiska basen när det gäller biet i framtiden.
Men vi har börjat en diskussion som vi säkert kan
återkomma till.