Fru talman! Jag står bakom betänkandet i de delar där Liberalerna ingår. I övrigt har vi ett särskilt yttrande vad gäller budgeten.
Fru talman! Välfungerande kommunikationer och en modern infrastruktur är grundläggande förutsättningar för att samhällen ska kunna utvecklas och företag ska kunna etableras och växa. Flödet av varor och tjänster skapar tillväxt för Sverige, och handeln med andra länder stärker Sveriges position i den globala ekonomin. Transportsystemet är på så sätt en grundbult för landets utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det är viktigt att infrastrukturinvesteringar analyseras långsiktigt och ur ett helhetsperspektiv. Det behövs ett systemtänk. Hur underhåller vi och vässar det som redan finns? Vad måste byggas till? Hur ska transporterna se ut från A till B? Hur ser flöden ut från ett trafikslag till ett annat? Och hur ser framtiden ut? Hur finansierar vi det som behövs? Finns resenären och mobiliteten i centrum? Är det ett jämställt transportsystem? Ska vi resa, eller ska vi inte resa? Liberalernas svar är: Vi tycker att vi ska fortsätta att kunna resa.
Emma Wallrup tog upp frågan om att resa eller inte resa. Jag kan konstatera att det inte alltid är så lätt att veta om man gör rätt. Vi var nyligen en delegation från trafikutskottet i Helsingfors. Några tog flyget, och andra tog båten. Jag ville veta hur mycket CO2-utsläpp det var från den resan. Jag kunde konstatera att flyget kunde redovisa sina utsläpp, men det kunde inte sjöfarten göra. Det behövs mycket mer av åtgärder för att vi ska kunna veta om vi gör rätt.
Många har varit inne på frågan om landsbygd och glesbygd. Det är en fråga som engagerar många liberaler. De transportpolitiska besluten kan ha stor påverkan på tätorten, på den lilla staden, på företaget eller den enskilda företagaren i både positiv och negativ bemärkelse. Utvecklingen av stad och land är viktig.
Kommer gles- och landsbygden att vara med på resan in i framtiden? Mitt och Liberalernas svar är: Ja. Men det förutsätter politiska beslut som tar hänsyn till att förutsättningarna är olika. Det handlar om vägar och enskilda vägar. Det handlar om stora flygplatser och de regionala flygplatserna. Det handlar om järnvägen och de lågtrafikerade banorna. Det handlar om posten, övrig samhällsservice och bredband.
Jag noterar att regeringen nyligen lämnade sin skrivelse om digitaliseringens möjligheter. Där är Liberalernas svar att den ska omfatta alla 2025. Vad skapar då digitalisering för möjligheter vad gäller kommunikationer? Stora. I går hade jag nöjet att ha besök på riksdagen och lyssna på en person och hans analyser av framtiden.
Han började tala om internets möjligheter. För massor av år sedan fanns det tio hemsidor i världen, tio stycken globalt. Men se vad som har hänt! Utvecklingen går fort. I går talade han om de självkörande fordon som han själv har åkt med och testat. Han talade om drönare som levererar post, om framtidens fartyg och flygplan som vi bara sett början på och om självkörande farkoster.
Han talade också om artificiell intelligens som skapar och ökar trafiksäkerhet så att fordon tar hänsyn till barn, cyklister, rådjur och trafikanter i övrigt.
Han talade om de enorma möjligheter som öppnas när man kan kalla på en bil som tar en från A till B, fossilfri förstås. Då kan man bosätta sig var man vill och utveckla sitt företag där man vill. Det behövs fler som den besökaren som med en enorm nyfikenhet ser möjligheter i vad tekniken kan åstadkomma. Ibland talar vi om den nya tekniken. På spåren kan det vara maglev, hyperloop och mycket annat, men vi måste hänga med.
Fru talman! Transportsektorn måste bidra till en hållbar utveckling.
Vi reser alltmer, vilket i sig är positivt. Världen knyts samman. Det är inte resandet i sig som ska stoppas och hindras. Mobilitet är bra. Fokus måste vara på att minska utsläppen, premiera ny teknik och hitta de nya drivmedlen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vägtrafiken står samtidigt för en stor del av utsläppen av växthusgaser, även om det har skett en förändring. Fler bilar måste bli klimatsmarta. Alla bilar måste på sikt bli det. Men bilen kommer att behövas. Det är det enda alternativet för en del av dem som bor på landsbygden och i glesbygd.
Kollektivtrafiken måste göras lätt tillgänglig. Järnvägen måste rustas upp för att möta de nationella och regionala behoven. Liberalerna vill se en omläggning av reseavdraget som gör att det begränsas i de regioner där det finns en fungerande kollektivtrafik.
Vi prioriterar kollektivtrafiken på landsbygden, och där inkluderas åtgärder för att höja säkerheten i anslutning till hållplatser och perronger. Vi vill se en framväxt av bilpooler, som kan bli en del av framtidens kollektivtrafik. Det handlar också om delningsekonomins möjligheter vad gäller konceptet taxi. Det gäller förstås också självkörande fordon.
Vi ser självfallet också cyklandet och hyrcyklarna som en del av resan och nya flexibla biljettlösningar som gör det enkelt att vara resenär. Därför har vi föreslagit att man ska studera möjligheten att införa en nationell mobilitetsplan som skulle länka samman alla de olika trafikslagen genom en digital plattform. Man ska sätta resenären i centrum.
Vi tycker att man ska värna vårt näringsliv. En stor fråga som finns kring våra infrastrukturlösningar handlar om industrier och hamnar. Sveriges vägar är viktiga för att hela landet ska fungera, och många sträckor måste rustas upp.
Infrastrukturen till våra hamnar måste fungera. Vi anslår en rad miljoner för att det ska bli möjligt. Ett typexempel är den region där vi finns - huvudstadsregionen. I går kunde man höra Mälardalskommunerna anföra vikten av att se kopplingen till sjöfarten och de inre vattenvägarna. Här finns också aktuella exempel vad gäller hamnarna i Stockholms län. Det är viktigt ur hållbarhetssynpunkt.
Fru talman! Det handlar också om cykling. Vi liberaler vill prioritera cyklingen och avsätter därför årligen mycket medel till olika typer av satsningar. Vi noterar att regeringen nu har föreslagit ett kunskapscenter, visserligen bara för några få år, vilket vi tycker är intressant. Vi tycker dock att satsningen ska vara långsiktig, och därför föreslår vi fortfarande att det ska finnas ett nationellt kunskapscenter.
Vi tycker att man ska förstärka cykelinfrastrukturen och avsätter medel för det. Vi tycker att man ska ha ett nationellt kunskapscentrum som är långsiktigt. Vi vill också satsa på barnen. Vi har noterat att det är allt färre barn som cyklar, och vi vill att man gör en satsning på att fler barn ska vilja och våga cykla. Dessa satsningar lägger vi under ett nationellt cykelkansli.
Det behövs bättre infrastruktur, och vi tycker därmed att även en del av trängselavgifterna skulle kunna användas till att förbättra detta, för många av de korta resorna kan som sagt ske med cykel. Man kan ju också välja att gå.
Därför blir vi aningen bekymrade i Liberalerna när vi noterar att när det gäller det tillkännagivande som gjordes för att se cyklingen som ett eget trafikslag anser regeringen nu att frågan är färdigbehandlad. Då är min fråga till regeringspartierna: Varför betraktar ni inte cyklingen som ett eget trafikslag? Vi i Liberalerna anser att detta är en viktig fråga, för det skulle höja statusen. Det skulle göra det enklare att följa upp de nyckeltal som finns och att skapa lagstiftning som gör att cykelstråken blir verklighet. Detta är en stor brist, och jag vill gärna ha ett svar på frågan i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vad gäller sjöfarten vill jag återkomma till de miljömässiga vinsterna av att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Vi är bekymrade över det som har skett på detta område. Det är bra att regeringen vill se över Sjöfartsverkets finansieringsmodell. Sveriges inre vattenvägar är en viktig fråga.
Vi är också bekymrade över slussarna i Trollhättan och deras framtid, för i praktiken kan ett icke-beslut bli ett nedläggningsbeslut för slussarna efter 2030.
Allt vi vill göra och alla förslag vi lägger fram ska finansieras. Jag vill påminna om Liberalernas satsningar i det förra rambeslutet, där vi genom att öppna för alternativ finansiering, för infrastrukturavgifter och för OPS har en betydligt större ram än regeringen. Vår satsning var på 80 miljarder och regeringens på 54 miljarder.
Vi måste börja se på nya lösningar, för de behov som finns i de olika trafikslagen är betydande såväl för tätorterna som för landsbygd och glesbygd.
Det bostadsbyggande som nu planeras bygger till stora delar på att infrastruktursatsningarna hamnar på plats. Det finns brister i samordningen, och därför avsätter vi extra medel till Trafikverket för att öka samplaneringen. Det är viktigt att man samplanerar spår, vägar och bostäder parallellt.
Vad gäller bredbandssatsningarna avsätter Liberalerna 100 miljoner kronor mer årligen för att se till att landsbygd och glesbygd finns med i möjligheterna inför framtiden. Vi ser vad digitaliseringen betyder i utformningen av nya tjänster och möjligheter. Det handlar om möjligheten att driva ett företag, att bo ute i landet och att arbeta på distans. Därför är det så viktigt att alla kan vara med.
Det är viktigt med reformerna inom posten för att se till att det är en fungerande basservice. Men hur kommer framtidens postservice att se ut? Vi tror att digitaliseringen är en oerhört viktig del i lösningen.
Vi välkomnar satsningar på exempelvis Gotland. Medan Liberalerna möjligtvis gör en annan prioritering tycker vi att det är välkommet att man ser på möjligheten att knyta samman fastlandet och Gotland.
Vi tror på skoterlederna som måste rustas upp i Norrbotten och andra delar av landet. Detta är också en transportfråga som signalerar att det är en möjlighet att nyttja också denna typ av infrastruktur.
Som tidigare talare har varit inne på delar vi kritiken som gäller att de tillkännagivanden som rör luftfarten och strategin inte är tillgodosedda.
Fru talman! Därmed tänkte jag övergå till att fundera lite grann på framtiden. Jag tänker mycket på de barn som är födda år 2017. Jag tänker på en liten kille som heter Leyton, som är nio månader.
Hur såg det ut för 100 år sedan? Den första flygplansfabriken startade i Landskrona 1914, det första luftskeppet korsade Atlanten 1919, det första transatlantiska samtalet via radio skedde 1915 och Volvos första serietillverkade bil kom 1927. Och för ungefär hundra år sedan elektrifierades Malmbanan, vilket blev startskottet för järnvägens fortsatta elektrifiering.
Fru talman! Den värld vi lämnar efter oss hoppas jag ska vara bättre än den vi ärvde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
(Applåder)
I detta anförande instämde Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (båda M) samt Anders Åkesson (C).