Fru talman! Då ska man väl studera budgeten som helhet, och jag konstaterar att regeringen hade 622,5 miljarder för infrastruktursatsningar; Liberalerna hade 623,5 miljarder - 1 miljard mer till cyklingen - plus de pengar som finns på olika utgiftsområden. Där har alltså infrastrukturministern fel.
Jag menar att regering och riksdag faktiskt kan göra skillnad här. 2015 fattade riksdagen beslut om ett tillkännagivande som innefattade två delar. Den ena var en nationell cykelstrategi, och den andra var att betrakta cykling som ett eget trafikslag. Jag noterar att regeringen i budgetpropositionen skriver att tillkännagivandet är färdigbehandlat. I och med att cykling inte betraktas som ett eget trafikslag tolkar jag detta som att regeringen inte kommer att genomföra den förändringen.
Då är min fråga till infrastrukturministern: Hur tänker ministern lösa frågorna om markåtkomst, möjligheten att planera och dra fram stråk, möjligheten att se över två-plus-ett-vägarna och möjligheten att använda servicevägarna så att infrastrukturen kommer på plats? Om man är mountainbikecyklist och gillar single track kan man kanske ta skogsvägen, men för de flesta andra handlar detta med att byta från bil till cykel om att skyltning, stråk, underhåll och infrastruktur ska finnas på plats. Då kan man bli en klimatsmart resenär. Då kan man bidra genom att också nyttja möjligheterna till cykling, men om infrastrukturen inte finns blir det väldigt svårt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Jag tycker att vi ska hjälpa alla, så att det blir lätt att göra rätt. Vi ska bidra till att människor får den möjligheten. Där hör jag inga nya reformförslag från regeringen. Därför kvarstår min fråga: Varför inte betrakta cyklismen precis som andra trafikslag?