Fru talman! Om några år kan en liten högskola sitta på pottkanten utan varken studenter eller examensrätter. Det säger utbildningsministern. Det är alltså inte konstigt att det finns oro.
När det gäller forskning - jag nämner det även om det hör till nästa del - är det ett stort problem i sig, eftersom högskolorna får mycket mindre forskningsmedel än vad universitet får.
Uppsala universitet lämnade tillbaka, tror jag, någonstans mellan 10 och 15 miljoner från ett forskningsanslag som de inte använde. Samtidigt finns det högskolor där docenter och professorer står på rad för att trycka upp handlingar för att kunna söka forskningsmedel.
Det är ett annat sätt att strypa. Ja, det ska vara nära forskningen, men stryper man forskningsmedlen stryper man alltihop. Professorer ger sig av. Docenter ger sig av. Då förlorar man examensrätter. Det här blir som en ond cirkel.
Det låter så enkelt när man tar dem en och en, men man måste se sammanhanget. Och det är ett svårt sammanhang för många av de mindre högskolorna, för de är i den här onda cirkeln. Man satsar på de stora universiteten, och de är världsbäst. När pengar försvinner, så försvinner examensrätter och forskning. Då försvinner också studenter.