Herr talman! Jag ser gärna att vi ägnar de frågorna mer uppmärksamhet här i riksdagen och i den allmänna debatten och vill gärna medverka till det. Jag är glad om vi kan göra gemensam sak för att se i grunden positivt på det nätverk av internationella institutioner som står till vårt förfogande för att i dagens värld kämpa för samarbetslösningar och spjärna emot när enskilda länder och regeringar hellre litar till den egna styrkan och inte till det multilaterala samarbetet. Jag tror att man då måste vara lite försiktig och inte göra dessa internationella institutioner till sin främsta måltavla för kritik. Det är alltför ofta fallet. Den här debatten är delvis ett symtom på detsamma.
Jag tror också att man ska vara väldigt försiktig på en annan punkt. Det gäller att inte gå i den fällan att man ägnar sig åt vad som nog med rätta av en del u-länder kan uppfattas som just förmynderi och neokolonialistiska attityder. Man vill gå till rätta med saker och ting hos dem och förhindra att de utvecklas ekonomiskt med samma medel och på samma sätt som vi själva gör och har unnat oss att göra. Vi kan inte förmena dem något som vi har unnat oss själva. Det menar jag måste vara en viktig utgångspunkt.
Sedan är det solklart att vi genomgående intar en klart granskande och kritisk hållning i institutionerna. Vi engagerar oss aktivt i det styrelsearbetet. Det tänker vi fortsätta att göra i framtiden.