Herr talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att stärka de offentliga finanserna.
Sedan den finansiella krisens utbrott 2008 har läget i världsekonomin varit ansträngt. Detta har givetvis påverkat Sverige, även om svensk ekonomi har visat stor motståndskraft tack vare regeringens åtgärder. Regeringen har under krisen stöttat tillväxten med aktiva stabiliseringspolitiska åtgärder och långsiktigt förbättrat tillväxtmöjligheterna. Bedömningen är att regeringens politik har lett till en högre varaktig sysselsättning och en lägre jämviktsarbetslöshet. Denna bedömning delas av bland andra OECD, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Efter en lång rad av finanspolitiska åtgärder för att stötta ekonomin väntas budgetutrymmet vara mycket begränsat de kommande åren. I takt med att bnp- och sysselsättningstillväxten tar fart och arbetslösheten minskar förskjuts tyngdpunkten från stimulansåtgärder mot finansierade åtgärder som stärker förutsättningarna för fler i arbete. Nya reformer kommer att kräva finansiering krona för krona. Det kan exempelvis handla om åtgärder som säkrar skattesystemets effektivitet och legitimitet och motverkar samhällsekonomisk ineffektivitet. Det är också viktigt med stram utgiftsgranskning och god utgiftskontroll.
Nu när det förväntas ske en gradvis förbättring av det ekonomiska läget är finanspolitikens inriktning att återvända till överskott. Detta är viktigt för att finanspolitiken inte ska vara procyklisk och för att återställa nödvändiga säkerhetsmarginaler. Enligt nuvarande prognos är det finansiella sparandet som andel av bnp över 1 procent när resursutnyttjandet närmar sig balans år 2018.