Herr talman! Jag bor i en gränsregion i Sverige, ganska nära Norge, där jag var så sent som i helgen. För mig är det uppenbart att när Sverige valde att inte gå i krig med Norge 1905 valde vi en annan väg - en positiv väg där vi insåg att det är bättre att vi har ett grannfolk som vi tycker om.
Norge är i dag Sveriges största handelspartner - Tyskland kan kanske ha hunnit om Norge - och vi har haft ett långvarigt handelsutbyte och långvariga kontakter och internationella relationer med Norge. Jag vågar påstå att både svenskt och norskt välstånd bygger på att vi under lång tid har haft goda relationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla
Men det som är tydligt i det norsk-svenska handelsutbytet under lång tid är att det har varit rättvisa villkor. Det har inte handlat om hur vi såg på Norge under sent 1800-tal - att det är lillebrorslandet som ska vara en del av vår stormakt och där vi ska kunna suga ut deras olja, som vi inte visste att de hade när vi släppte dem fria - utan om att vi handlar med dem och tillsammans utbyter kompetens och produkter.
Detta ser vi dock inte runt om i världen i dag. Vi ser inte att handel alltid är rättvis. Hans Rothenberg relaterar alltid handel till demokrati, mänskliga rättigheter och en massa andra bra saker, men jag ser inte den kopplingen alla gånger. Jag ser att vi har byggt upp ett handelssystem runt om i världen där man ger samma system för olika parter men där rättvisa inte blir möjlig då parternas förutsättningar är fundamentalt olika.
Jag ser ett handelssystem där storföretagen får diktera villkoren och lobbyisterna har en otrolig makt över EU:s handelspolitik. Jag skulle vilja att det var jag och Hans Rothenberg som hade makten här i Sveriges riksdag, inte Europaparlamentet och EU-kommissionen. Då tror jag att vi skulle kunna bygga en bra handelspolitik som gynnar Sveriges intressen och leder till en mer rättvis värld.