Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik på Annika Lillemets. Men jag blev apostroferad så många gånger att det kliade i fingrarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av meddelande om handel för alla
Jag måste ändå rätta till lite grann av de missuppfattningar som finns kring tvistlösningsmekanismen. Uppenbarligen har Annika Lillemets och hennes parti, Miljöpartiet, också gått på myten att tvistlösningen är ett sätt för företag att helt utan anledning stämma stater. Det är inte så det fungerar. Det är inte därför den finns till. Det här är ett ömsesidigt tvistlösningsavtal som innebär att stater ska kunna söka skillnad mot ett företag om man vill det. Och ett företag som investerat i en stat ska också kunna försvara sin rätt om det är så att staten ändrar villkoren dramatiskt, vilket händer i vissa fall.
Det finns nationer som får en annan politisk majoritet och som tycker att expropriering, det vill säga nationalisering, förstatligande - konfiskation för att använda ett känt begrepp - är en helt okej metod att använda sig av mot investerande företag. Det är därför tvistlösning finns. Och erfarenheten av tvistlösning genom decennier har visat att det är ungefär jämnt skägg. I det ena fallet utfaller den till företagets fördel och i det andra fallet till nationens fördel.
Det är inte så att företag helt oprovocerat och helt omotiverat kan stämma en stat och utmana dess lagstiftning. Det här är ett sätt för ett annat land med en annan lagstiftning än den som är hemmavid att kunna få sin rätt prövad, och den är ömsesidig. Varför är Annika Lillemets så rädd för detta?