Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1998/99:82 om kasi- non

Finansminister Erik Åsbrink (s), 1999-02-02 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Sten Andersson sade att detta inte är

en stor fråga. Ändå är det påtagligt vilket oerhört

engagemang han visar i denna fråga. Alla väljer vi

vad vi vill prioritera här i tillvaron.

Charlotta Bjälkebring sade att det var en ekono-

miskt marginell företeelse. Det kan jag på sätt och vis

hålla med om. Men jag har kanske en något mer ny-

anserad och sammansatt syn på fenomenet än vad

båda mina meddebattörer har. De utgör varandras

motpoler i debatten.

Jag kan se vissa skäl att tillåta internationella ka-

sinon i Sverige. Ett skäl är att det kan bidra till att

minska det illegala spelandet, dvs. det spelande som

vi vet äger rum och där samhällets möjligheter av

naturliga skäl till kontroll och insyn är som minst. Det

frodas kriminalitet och asocial verksamhet i spåren av

detta.

Jag kan också se att internationella kasinon kan ha

vissa positiva effekter på sysselsättning, på statens

inkomster och på turism i Sverige. Jag kan inte över-

betona de aspekterna. De är förhållandevis marginella

fenomen, men det hindrar inte att de kan ha en bety-

delse.

Det är möjligen riktigt som Charlotta Bjälkebring

säger att den totala spelvolymen är förhållandevis

konstant. Men därav följer inte att man skall förhind-

ra nya spelformer att införas. De kan tränga ut andra

spelformer som är mindre angelägna. Om inte staten

lanserar nya spelformer kan någon annan göra det,

dvs. det blir pengar som inte flyter in till den gemen-

samma kassan och verksamheter som inte står under

kontroll. Över huvud taget kännetecknas spelmarkna-

den av allt större och snabbare förändringar.

Här har jag en annan syn än Sten Andersson, som

jag tycker tar för lätt på de risker för skadeverkningar

som kan finnas även för kasinon. Det finns en risk för

spelberoende och de sociala skadeverkningar som

följer i spåren av spelberoende. Det är de omständig-

heterna som vi måste belysa mycket noggrant innan

vi slutgiltigt tar ställning i denna fråga. Om vi finner

att de faktorerna väger över de positiva aspekter som

finns skall vi inte införa internationella kasinon. Om

det å andra sidan är tvärtom, dvs. att risken för sociala

skadeverkningar är små, att de positiva effekterna av

bl.a. minskat illegalt spelande blir större, finns det

skäl att införa internationella kasinon i Sverige.

Sten Andersson tar upp frågan om att stoppa and-

ra spelformer. Det är en typ av översyn som ständigt

skall göras alldeles oberoende av hur vi förhåller oss

till internationella kasinon. Om det finns spelformer

som urartar, som skapar oacceptabla skadeverkning-

ar, skall vi inte tveka att ingripa mot detta. Det skall

ske alldeles oberoende av hur vi förhåller oss i fråga

om internationella kasinon.

Spel kommer alltid att finnas i Sverige. Om vi har

valt att ha en stark statlig kontroll över detta - jag

menar att vi måste ha det också i fortsättningen - kan

vi länka människors behov av spel och förströelse i

positiva banor. Det är inte att förakta att det också ger

vissa positiva effekter för statskassan. Det är pengar

som kan användas för andra ändamål. Vi förhindras

inte att använda dem på grund av ett utgiftstak. Ut-

giftstaket sätts för ett år i taget. Men hur vi långsiktigt

väljer att bestämma utgifterna beror av hur svensk

ekonomi och inkomsterna till staten utvecklas.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Finansminister Erik Åsbrink (s): Svar på interpellation 1998/99:82 om kasi- non (1999-02-02) — PRESS0