Herr talman! Som vi nyss hört handlar debatten om finansutskottets utlåtanden nr 45 och 50. I båda utlåtandena hanteras ämnet offentlig upphandling.
Utskottet har att ta ställning till subsidiaritetsprövning, det vill säga om frågan ska avgöras nationellt eller om den hör hemma i gemenskapen i EU.
Ärendet har rubriken
Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling (FiU50)
. Från finansutskottet lämnas ett motiverat yttrande över frågan om organisation och myndigheter för att uppnå och kunna tillgodose krav på tillsyn, kunskap, utbildning, vägledning och stöd.
I frågan om på vilket sätt olika myndigheter i ett land organiseras för att lösa uppgiften med att uppnå de gemensamma kraven menar vi att det måste kunna ske på ett bra sätt utifrån det egna landets organisationsstruktur. Därför är det viktigt att varje land självt kan bestämma över hur myndighetsorganisationen ska se ut. Det vi vill är att värna hur vi myndighetsmässigt ska organisera och utforma verksamheten.
I denna fråga hanteras endast subsidiariteten, inte sakfrågorna i övrigt. Dessa kommer att behandlas i ett betänkande längre fram då vi i sak tar ställning till förslagen om offentlig upphandling.
Som ni hört här i dag finns i motiverat förslag från Sverigedemokraterna ytterligare en punkt utöver den del som berör myndigheterna. Sverigedemokraternas förslag till tillägg handlar om att framlagt förslag strider mot proportionalitetsprincipen. De menar att förslaget vida går utanför de ramar och målsättningar som satts upp för att införliva mål vars fokus de menar inte ligger på effektivitet och smidighet avseende offentlig upphandling.
Herr talman! Jag menar att frågan om proportionalitetsprincipen hör hemma i ett betänkande som behandlar sakfrågorna. Man kan titta på varje fråga och område för att se om det strider mot proportionalitetsprincipen. Den innebär att kraven på leverantören och i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas.
Om krav i offentlig upphandling står det att krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst ingripande eller belastande för leverantören.
Jag vill understryka att val av leverantör ska ske på affärsmässig grund och att avtal ska träffas med den leverantör som erbjuder den bästa varan, tjänsten eller entreprenaden till det bästa priset. Det gäller hela den inre marknaden och är inte en fråga endast för Sverige.
Dessutom går det att göra beställningar på upphandlingsområdet med kriterier som gör att det inte behöver bli dyrare utan att det kan bli billigare och effektivare.
I det kommande betänkandet kommer frågan om att se till hela produkten eller varan och kretsloppskedjan att behandlas.
Herr talman! Vänsterpartiet har i sitt förslag till utskottets förslag till motiverat yttrande lyft in att det i offentlig upphandling ska kunna ställas krav på kollektivavtal. Att ställa krav på kollektivavtal bryter mot diskriminerings- och likabehandlingsprincipen eftersom olika länder har olika sätt att skriva avtal.
Att ställa krav på kollektivavtal är också ett sätt att utestänga en hel del av de svenska företagen inom Sverige från att delta i offentlig upphandling. Däremot kan den upphandlande myndigheten välja ut enskilda krav och kriterier från ett befintligt kollektivavtal och uppställa dessa som villkor.
Vad som då behövs är att den upphandlande myndigheten måste visa att de valda kriterierna är förenliga med gemenskapsrätten och inte saknar relevans för de valda utförarna. Det är vad vi kallar proportionalitetsprincipen. Myndigheten måste också kunna kontrollera och följa upp att kraven faktiskt efterlevs.
Eftersom kollektivavtal är ett svenskt paket med regler i Sverige som inte finns på samma sätt i andra länder kan inte Sverige ställa krav som diskriminerar andra länder. Offentlig upphandling innebär gemensam lagstiftning. Inte minst vi här i Sverige bör vara öppna för handel över gränserna eftersom vi själva bor i ett litet exportberoende land.
Vidare lyfter Vänsterpartiet fram krav på sociala kriterier. De menar att det måste bli tydligt att det går att ställa upp sådana vid offentlig upphandling. Precis som Vänsterpartiet framför går det i dag att ställa upp dessa sociala kriterier. Här gäller samma sak som vid andra upphandlingar. Det är att de ska anknyta till varan eller tjänsten och att de grundläggande principerna gäller.
Sociala kriterier är en av de sakfrågor som vi kommer att behandla i kommande betänkande inom finansutskottet. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på de två reservationerna.