Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Skärpta straff för grova trafikbrott

Gustaf Lantz (S), 2022-04-20 (riksmöte 2021/22).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2021/22:JuU10 Skärpta straff för grova trafikbrott

Fru talman! Vi har i dag för låga straff när det kommer till olovlig körning och rattfylleribrott. Den som gång på gång gör sig skyldig till dessa brott möter i dag alldeles för låga straff. Det är djupt provocerande att den som upprepat uppvisar en ansvarslöshet och likgiltighet inför andra människors liv kommer så lätt undan och kan fortsätta med sitt beteende. Att skärpa lagstiftningen handlar ytterst om att skydda människors liv.

Fru talman! Därför fick en utredare i uppdrag av regeringen att bland annat utreda och utvärdera behovet av ett starkare straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och att särskilt överväga om det bör införas ett nytt, samlat brott i trafikbrottslagen. Uppdraget redovisades den 19 november 2019.

Utredningens förslag innebär att lagboken skulle få ett nytt brott kallat grov trafikbrottslighet som tar sikte på den som upprepat och särskilt hänsynslöst gör sig skyldig till vissa trafikbrott. Straffet föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fem år.

Fru talman! Detta låter till en början strålande. Högre straff för upprepad trafikbrottslighet är precis det vi alla vill ha. Men förslaget fick skarp kritik från olika remissinstanser. Denna kritik föranledde att regeringens lagrådsremiss utformades annorlunda än utredningens förslag.

Det är en viktig del av svensk demokrati att de lagförslag vi tar fram har satts under lupp av experter och organisationer utanför den partipolitiska sfären för att just fånga upp invändningar som i detta fall. Men vad är då problemet med utredningens förslag? Jo, konstruktionen kräver att det döms gemensamt för den sammantagna brottsligheten. Utredningen har inspirerats av den lagstiftning som finns för fridskränkningsbrotten där flera mindre allvarliga brott konstituerar ett betydligt grövre.

Men att jämföra upprepat våld och kränkningar i en nära relation med trafikbrott är som att jämföra äpplen och päron eftersom misshandel i en nära relation ofta uppdagas och anmäls vid en tidpunkt då kränkningarna redan pågått över tid. Om en rattfyllerist stoppas kommer han förhoppningsvis att lagföras för sitt brott. Om han efter lagakraftvunnen dom gör sig skyldig till ett nytt brott blir det återigen ett relativt milt straff för en isolerad händelse med en sådan konstruktion som utredningen föreslår.

För att tillämpa utredningens lagförslag och få önskad verkan måste åklagaren vänta in ytterligare förseelser, om dessa över huvud taget kommer, för att vid en rättegång kunna döma enligt det allvarligare brottet. Så fungerar inte rättsväsendet i praktiken. Det är endast då flera fall av allvarliga trafikbrott upptäcks i så nära följd att rättsväsendet inte hunnit avkunna dom för dem som det skulle ge den önskade effekten.

Fru talman! Vad regeringen i stället föreslår är en lag där upprepade trafikbrott som det dömts särskilt för i tidigare domar ska kunna föranleda ett högre straff. Det är i praktiken en mycket tuffare väg än den som utredningen föreslår. I utkastet till lagrådsremiss föreslår regeringen att det i straffbestämmelsen om grovt rattfylleri ska införas en ny kvalifikationsgrund som innebär att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om föraren tidigare har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri.

Brottsbeteckningen grov olovlig körning införs samtidigt som det ska föreskrivas särskilda kvalifikationsgrunder för brottet som innebär att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om föraren tidigare har haft ett körkort som blivit återkallat, föraren tidigare har gjort sig skyldig till olovlig körning eller grov olovlig körning eller gärningen annars har varit av allvarligt slag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Fru talman! Regeringen föreslår även att maximistraffen för grov olovlig körning och rattfylleri ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri ska höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen har aviserat att en proposition om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott kommer att överlämnas till riksdagen i september.

Fru talman! När det gäller eftersupning vill jag bara säga att det är utmärkt att vi nu går fram med ett ställningstagande. Har man en skyldighet i dag att stanna kvar vid en trafikolycka kan man i rimlighetens namn även ha en skyldighet att inte sänka en flaska vin, eller snarare påstå att man har gjort det, för att slippa ta ansvar för sitt brott, alltså rattfylleri.

Med det yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Gustaf Lantz (S): Skärpta straff för grova trafikbrott (2022-04-20) — PRESS0