Fru talman! Trots att Sverige är det land i EU som har lägst andel döda i trafiken i förhållande till befolkningen omkom förra året 192 personer på de svenska vägarna. I ungefär en fjärdedel av fallen var föraren som orsakade olyckan påverkad av alkohol eller droger. Därtill kommer de fall där föraren saknar körkort eller uppträder vårdslöst i trafiken genom att till exempel kraftigt överskrida hastighetsbegränsningar eller genomföra vårdslösa omkörningar. Vad gäller motorcykelolyckor saknar nästan en tredjedel av dem som omkommit körkort för fordonet. Det finns således ett starkt samband mellan trafikbrott och dödsolyckor i trafiken.
Men trots att personer som kör påverkade eller utan körkort ligger bakom en så stor del av dödsfallen i trafiken är påföljderna för dessa brott milda. Det är inte ovanligt att personer som har stoppats berusade eller utan körkort snart sitter bakom ratten igen. Dagens straffskalor innebär dessutom att det inte är möjligt att anhålla eller häkta misstänkta personer.
Mot den bakgrunden riktade riksdagen redan 2017 ett tillkännagivande till regeringen om skärpta straffskalor för rattfylleri, grovt rattfylleri och grov olovlig körning.
Utan att i detalj ha tagit ställning till alla förslag ser vi moderater positivt på att det i det utkast till lagrådsremiss som remitterades i december förra året föreslås flera straffrättsliga skärpningar när det gäller olovlig körning och rattfylleribrott. Men det är anmärkningsvärt att det ska ta fem år från att riksdagen riktar ett tillkännagivande till att regeringen återkommer med en proposition.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott
Vad gäller frågan om en ny straffbestämmelse om grov trafikbrottslighet menar vi att regeringen bör gå vidare med förslaget i promemorian, trots att det har mött viss kritik från remissinstanser. Kritiken är inte enhetlig, och vi bedömer i likhet med Åklagarmyndigheten att en ny straffbestämmelse skulle ge ytterligare möjligheter att ingripa mot de mest notoriska återfallspersonerna.
Utskottet föreslår också i enlighet med det att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen. Vi ser inte heller att en ny straffbestämmelse skulle stå i motsatsställning till att det också införs en ny straffskärpningsgrund vid upprepad brottslighet.
Med tanke på de stora risker som alkohol i trafiken innebär är det viktigt att förare som påträffas berusade i samband med olyckor kan lagföras. Det förekommer emellertid fall där föraren kan gå fri efter att ha hävdat att denne har druckit efter olyckstillfället, inte före. När en berusad person undkommer sitt straff ökar risken för att samma person ska orsaka fler olyckor. Ytterst innebär det en risk för andra personers liv.
Riksdagen har tidigare efterfrågat ett förbud mot så kallad eftersupning. Men regeringen har valt att inte gå vidare med ett sådant förslag. Utskottet föreslår därför ännu en gång att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot eftersupning.
Fru talman! Slutligen vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.