Fru talman! Varje år dör 50-70 personer helt i onödan. Orsaken är påverkade förare som sätter sig bakom ratten. Ingen ska behöva uppleva den enorma sorgen och saknaden efter en anhörig eller nära vän.
Det är en självklarhet för de flesta att inte dricka alkohol eller använda andra droger och sedan sätta sig bakom ratten. Ändå visar Trafikverkets beräkningar att det görs ungefär 15 000 onyktra bilresor per dag i Sverige. Det handlar om förare som är så pass påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Det är även skrämmande att sätta Trafiksäkerhetsverkets beräkningar om 15 000 påverkade bilister per dag i relation till att det år 2020 enbart anmäldes 25 600 brott som rörde drograttfylleri och rattfylleri. För 2021 är siffran än lägre; då anmäldes 23 000 fall.
Polisen har sedan i mars 2020 kraftigt minskat de generella nykterhetskontrollerna med hänsyn till risken för smittspridning vid utandningstester. Skillnaden i antal utandningsprov är stor, från 1,2 miljoner före pandemin till 384 000 under 2020. Antalet utandningsprov har dock minskat avsevärt sedan långt före pandemin - under de senaste tio åren. År 2011 genomfördes 2,7 miljoner utandningsprov.
Då ratt- och drograttfylleri är ett upptäcktsbrott får minskningen av utandningsprov självklart konsekvenser. Vi vet att alkohol och droger är en av de absolut viktigaste orsakerna till olyckor i trafiken och att olyckorna ofta har svåra följder. Var fjärde dödsolycka i trafiken är relaterad till alkohol eller droger. Att bekämpa rattfylleri, drograttfylla och liknande brott handlar inte bara om brottsbekämpning - det handlar framför allt om att rädda liv i trafiken.
Trots att så stora mänskliga värden står på spel är lagstiftningen i dag dessutom inte effektiv när gäller att få bort alkohol- och drogpåverkade förare från våra vägar. Ett problem är att straffskalorna inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa.
Straffskalan för grovt rattfylleri sträcker sig till fängelse i upp till två år. För rattfylleri av normalgraden börjar däremot straffskalan med böter, och högsta tänkbara straff är fängelse i sex månader även vid återfallsbrott. Detta innebär att reglerna om häktning inte kan tillämpas eftersom häktning förutsätter att ett års fängelse ingår i straffskalan. En vanemissbrukare som inte är grovt rattfull kan därför gripas gång efter gång för rattfylleri utan att för den skull riskera att frihetsberövas i väntan på rättegång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott
Kan man då inte hindra återfallsförbrytare genom att ta körkortet? Jo, rattfylleri leder så gott som alltid till att körkortet återkallas. Den som fortsätter att köra bil efter att körkortet dragits in gör sig skyldig till brottet olovlig körning. Men också detta brott har en straffskala som även vid grova brott inte sträcker sig högre än till sex månaders fängelse. Inte heller här är alltså häktning möjlig, och den som sätter olovlig körning i system kan inte lyftas bort. Detta är helt oacceptabelt.
Flera partier har drivit på för en förändrad lagstiftning. Med bifall till bland annat en motion från Liberalerna gjorde riksdagen i april 2018 ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen om rattfylleri och olovlig körning. Sedan dess har en utredning tagit fram förslag till höjda maximistraff för både grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Likaså föreslår utredaren en ny straffbestämmelse om grov trafikbrottslighet.
Den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och som väntas kunna bli en proposition senare i år innehåller dock inte alla delar i utredningens förslag. Här har vi i utskottsmajoriteten en annan uppfattning. De olika delar som finns i utredningen kompletterar varandra på ett heltäckande sätt.
Jag välkomnar att det också finns en tydlig utskottsmajoritet för en skärpt lagstiftning mot så kallad eftersupning, alltså att en rattfull person efter en trafikolycka hävdar att hen har druckit alkoholen efter olyckan och inte innan. Man får då föreställa sig att föraren alltid åker omkring med en fickplunta i handskfacket för att lugna nerverna. Liberalerna har i många år arbetat för en lagstiftning mot eftersupning, vilket redan finns i bland annat Norge. Polisen där menar att lagstiftningen har effekt. Det ska inte vara möjligt att med svepskäl av detta slag slippa undan ansvar för rattfylleribrott.
En skärpt lagstiftning är viktig, men helt klart är att det stora problemet är att polisen inte har resurser att fokusera på ratt- och drograttfylleri, trots de fruktansvärda konsekvenserna för de oskyldiga barn och vuxna som varje vecka faller offer för förare som inte inser allvaret med att köra påverkad. Med alkohol eller andra droger i kroppen är du en livsfarlig bilförare. På ytterligare ett område blir det alltså tydligt att det i dagens Sverige är i stort sett straffritt att begå brott - i det här fallet att köra påverkad.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i dess helhet. Men återigen saknar jag handlingskraft från regeringens sida, och under tiden kommer fler oskyldiga att falla offer för påverkade bilförare.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 21 april.)