Fru talman! Jag vill tacka bistånds- och integra-
tionsministern för svaret på min interpellation. Det
handlar givetvis om en principdiskussion eftersom vi
inte kan diskutera enskilda personer i riksdagen. Jag
vill ändå förklara för statsrådet Maj-Inger Klingvall
att det exempel jag utgått ifrån är en läkare från Ar-
menien med utbildning i Moskva. Hon har utfört sin
profession som gynekolog under tio år i sitt hemland.
Under 18 månader har hon levt på månadsvisa uppe-
hållstillstånd i Sverige. Hon behärskar svenska språ-
ket hyfsat. Då hon inte har permanent uppehållstill-
stånd kan hon inte få sin kompetens validerad till
svensk läkarlegitimation.
Problemet är inte bara hennes. Problemet framstår
som ganska ologiskt i ett län som letar läkare i Spani-
en och Tyskland. Det framstår också ologiskt mot att
var tredje läkare som 1999 fick svensk legitimation
har utbildning i andra länder. Till min fråga jag ställ-
de till statsrådet i mars fick jag svaret att det i Stock-
holm och Malmö finns projekt som syftar till att hjäl-
pa de invandrade läkare som finns i landet att börja
utöva sitt yrke i Sverige. Om denna läkare nu fått
intyg från primärvårdsledning att professionen be-
hövs, borde det vara ett bärande skäl för att inte ge-
nomföra en utvisning.
Fru talman! Statsrådet svarar att en arbetsmark-
nadsprövning kan vara en möjlighet för att klarlägga i
vilka fall permanent uppehållstillstånd bör kunna
beviljas. Länsarbetsnämnderna kan också upphandla
utbildningar för utländska läkare. Statsrådet anser det
också ytterst viktigt att invandrares kompetens tas till
vara.
Jag inser att statsrådet inte här och nu kan svara
på en enskild situation. Från ett svar på en fråga från
mars 1999 i regionfullmäktige, Västra Götaland, vill
jag citera följande: "Genom att utländska läkare
snabbare får tillträde till den svenska sjukvårdsar-
betsmarknaden kan de också bidra till ett bättre och
ur etnisk synpunkt bättre omhändertagande av våra
patienter med utländsk bakgrund samtidigt som det
betyder mycket ur såväl individuell som integrations-
synpunkt att läkaren får verka inom sitt yrke." Fler-
språkighet och mångkulturell kompetens är alltså en
merit.
Enligt Socialstyrelsens statistik fick 1 083 perso-
ner svensk läkarlegitimation förra året. Av dem hade
341 utländsk utbildning där omkring 120 kom från
övriga Norden. Antalet läkare från länder utanför EU
har varit relativt konstant med 140 läkare per år.
Fru talman! Jag håller givetvis med statsrådet om
att principen måste vara en reglerad invandring och
att huvudregeln är att tillstånd ska sökas före inresan
till Sverige. Jag vill ändå fråga om det inte skulle
kunna vara en förmildrande omständighet att tiden i
Sverige redan uppgår till två år och att yrkeskompe-
tensen för regioner där denna och andra personer bor
är mycket eftertraktad.