Fru talman! Gudrun Schyman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av analysen att grunden till kvinnors sjukskrivning hänger samman med rådande könsmaktsordning, vilka förändringar jag avser att vidta för att försvaga och bryta ned denna könsmaktsordning samt vad jag anser som den enskilt viktigaste frågan för att undvika en fortsatt ökning av kvinnors sjukskrivning.
Kvinnors sjukskrivning och förtidspensionering har ökat kraftigt under de senaste 25 åren. Orsakerna och förklaringarna till skillnader i hälsa och sjuklighet mellan kvinnor och män är komplexa. År 2003 svarade kvinnor för 63 % och män för 37 % av antalet dagar då sjukpenning betalades ut från sjukförsäkringen. Kvinnors sjukskrivningsperioder var i genomsnitt längre än mäns. Sjuktalet, som anger antal dagar då sjukpenning utbetalats per försäkrad person och år, var nästan dubbelt så högt för kvinnor som för män.
Det dåvarande Riksförsäkringsverket har i en sammanställning av kunskapsläget om orsakerna till skillnader i sjukskrivningsmönster mellan kvinnor och män lyft fram tre viktiga förklaringsfaktorer till könsskillnaderna: graviditetsrelaterad sjukskrivning, generellt sämre arbetsförhållanden för kvinnor och sämre möjligheter för kvinnor till arbetslivsinriktad rehabilitering. Flera studier pekar på att män får bättre stöd av arbetsgivaren än kvinnor i rehabiliteringsarbetet. Män arbetar dessutom i större utsträckning på arbetsplatser där det är lättare att anpassa arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Jag ser mycket allvarligt på dessa skillnader när det gäller rehabiliteringsmöjligheter för kvinnor jämfört med män. Arbetsgivarna måste i större utsträckning ta sitt ansvar för att rehabilitera sina sjukskrivna. En viktig åtgärd i denna riktning har varit att arbetsgivare har givits ökade ekonomiska incitament för förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering av sjukskrivna anställda. Vi kommer att följa upp åtgärden noggrant. I uppföljningen och den efterföljande utvärderingen kommer vi att särskilt uppmärksamma effekterna för kvinnors situation. Regeringen ska även tillsätta en utredare med uppdrag att se över arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. I det arbetet ska bland annat jämställdhetsperspektivet beaktas. Utredningen är snart färdig att tillsättas.
Riksförsäkringsverket bedriver sedan 1997 ett aktivt genderarbete inom sin verksamhet för socialförsäkringen. Försäkringskassan följer en fastställd handlingsplan för att säkerställa att jämställdhetsfrågorna ska vara en integrerad del av Försäkringskassans verksamhet. Vidare har Försäkringskassan av regeringen fått i uppdrag att genomföra en analys ur ett könsperspektiv av de berörda politikområdena ersättning vid arbetsoförmåga, ekonomisk familjepolitik och ekonomisk äldrepolitik. Det övergripande syftet är att identifiera jämställdhetsproblem inom socialförsäkringen samt föreslå dels hur dessa problem ska åtgärdas och dels föreslå mål och indikatorer för detta arbete. Uppdraget ska redovisas den 15 april i år. Inom ramen för uppdraget har det bland annat genomförts en utbildning för berörda handläggare i könskonsekvensanalys. De mål som myndigheten presenterar kommer att ligga till grund för gendermål i budgetpropositionen för 2006.
Jag kommer också att medverka till att det införs ett aktivt könsperspektiv inom Försäkringskassans arbete med sjukskrivning och rehabilitering.
De senaste två årens utveckling visar trots allt på en glädjande utveckling; regeringens satsningar inom ohälsoområdet har fått genomslag - allt färre personer är sjukskrivna. När det gäller inflödet av nya sjukfall är vi nere på 1997 års rekordlåga nivåer, och ohälsotalet totalt sett minskar. Från januari 2003 till januari 2005 har sjukfrånvaron räknat i sjukpenningdagar minskat med 24 %. Denna positiva utveckling avser kvinnors sjukfrånvaro i motsvarande utsträckning som mäns. Det är alltså inte proportionellt sett flera kvinnor som blir friskare, utan minskningen i sjukfrånvaro är lika bland kvinnor och män. Men givetvis nöjer sig inte regeringen med detta utan kommer även fortsättningsvis genom olika åtgärder att arbeta mot målet om en halverad sjukfrånvaro till 2008.