Herr talman! Ledamöter! Avfallspolitiken är en viktig del av miljöpolitiken, för det handlar ju både om resurshushållning och om att inte sprida gifter i naturen. I Miljöpartiet har de här frågorna alltid varit jätteviktiga, ända sedan vi började som kommunalt parti en gång i tiden innan vi var med i riksdagen och började ställa krav på till exempel källsortering. På den tiden var det radikala spännande miljökrav som i dag är självklarheter. Nu handlar det mer om att förbättra systemen.
Jag är glad att det är ett antal tillkännagivanden på vår motion. I stort sett hela motionen har gått igenom. Det är yrkanden som handlar om att förbättra återvinningen av viktiga resurser än mer.
Vi är bekymrade över att det blir en sådan obalans mellan materialåtervinning och förbränning. Betänkandet visar just på hur väldigt snabbt förbränningskapaciteten ökar, medan materialåtervinningen inte ökar i samma takt. Jag tänkte nämna de saker som går igenom i detta betänkande.
En sak är att det blir större krav på vad som förbränns. Vi kommer alltid att behöva en del sopförbränning, givetvis, av det som inte går att materialåtervinna eller behandla biologiskt. Men det blir krav på att det ska ha en sådan sorteringsgrad att åtminstone de nationella återvinningsmålen nås.
En annan sak är att Naturvårdsverket får i uppdrag att öka kunskapen om sopförbränningens effekter. Genom att det har varit revisionskritik mot tillsynen av sopförbränningen känns det extra angeläget.
Sortering efter materialströmmar i stället för att skilja förpackningar från annat är någonting som nästan varenda människa tycker är en självklarhet. Om man bakar i en plastbunke är det skillnad mot om man bär hem sylt i en bunke. I det ena fallet är det en förpackning och i det andra fallet inte. Det är ju så fruktansvärt ologiskt att det som inte är förpackningar har kommunerna hand om och förpackningar har materialbolagen hand om.
Jag tror att tillkännagivandet om att vi ska gå mot återvinning efter materialströmmar är någonting som blir väldigt uppskattat ute hos människor när det så småningom genomförs.
Vi kan ta baksidan av sopsortering och materialåtervinning, för det finns en sådan också. Det är många människor som upplever att det inte fungerar så bra i praktiken. När jag höll på med kommunalpolitik var det den fråga som jag blev mest uppringd om över huvud taget. Det handlade dels om att det kunde vara långt till ställena att lämna sina sopor, dels om skräpiga återvinningsstationer. Det ska ju inte vara så att det blir väldigt krångligt för människor bara för att man ska lämna sina sopor sorterade. Det finns absolut ingen anledning till det.
Därför är det väldigt bra att det här betänkandet öppnar för möjligheten att från kommunernas sida ställa krav på fastighetsägare som inte vill ordna utrymmen för källsorterade sopor i sina fastigheter. Det är en möjlighet som kommunerna kan tillgripa när det behövs. Ibland går det att lösa det på annat sätt, utan långa gångavstånd, när det finns mark tillgänglig. Det borde egentligen också vara ett krav på kommunerna att tillhandahålla mark. Men i de fall som det inte fungerar får kommunerna ställa krav på fastighetsägaren. I framtiden kommer inte det att verka konstigt, krångligt eller kontroversiellt. I dag är det mycket debatt just om detta.
Det är en självklarhet att det finns utrymmen för grovsopor och tvättstugor i fastigheterna, och självklart bör det finnas utrymmen där man kan ställa sopor som inte är grovsopor eller sopor som ska gå till förbränning också. Det kommer att vara en övergångsperiod där det fortfarande inte diskuteras som en självklarhet. Vi vet att sopsortering fungerar när det finns tillgängligt, nära och enkelt. Men om man ska kräva av enskilda människor att gå väldigt långt med sina sopor fungerar det helt enkelt inte.
Sedan är det den fråga som många av de borgerliga har tagit upp, om vi har ändrat åsikt när det gäller det kommunala monopolet för farligt avfall. Det har vi inte. Att vi inte stöder det beror på att vi här har fått igenom väldigt mycket viktig politik för ökad återvinning, saker som vi har jobbat för i flera år och som vi inte vet om det skulle bli något annat tillfälle för oss att få igenom.
Den viktiga frågan om att avskaffa det kommunala monopolet för farligt avfall är vi rätt så säkra på kommer att genomföras ändå under nästa mandatperiod, oavsett regering. Jag hoppas ju att det blir en majoritetsregering den här gången, för det skulle nog göra tillvaron enklare och tydligare.
Till sist vill jag, som alla andra, önska både talmannen och alla mina vänner i utskottet en riktigt trevlig sommar. Vi har utskottsmöte i morgon också, så vi är sugna på att sammanträda tillsammans. Jag hoppas att ni alla ska få ha det jättebra i sommar.
(Applåder)