Fru talman! Jag får väl ändå vara glad över att du säger att det kommer att komma någonting. Jag får kanske nöja mig med det i dag. Det är självklart så att vi inte kan lagstifta bort företeelser i samhället hur gärna vi än skulle vilja. Vore det så lätt att göra skulle jag kunna tänka mig mycket lagstiftning över huvud taget, om man löste problemen så.
Men jag tror också att det är viktigt att poängtera att det finns en mängd föräldrar som bryr sig. Det här är ett genomgripande problem. Det är just därför att föräldrarna bryr sig och har uppmärksammat detta som vi nu börjar se det.
Oavsett hur engagerad förälder man än är, kommer man inte att klara av att förbjuda sitt barn att befinna sig framför datorn antingen hemma hos sig själv eller hemma hos en kompis. Därför är det vuxenvärldens och vi lagstiftares del av ansvaret. Jag tror att alla föräldrar vill skydda sina döttrar och även söner från den här typen av övergrepp.
Fru talman! Självklart är politiken en helhet. För Vänsterpartiet har det alltid varit välfärdspolitiken som har varit den mest grundläggande. Vi har många gånger fått kritik för att vi inte satsar tillräckligt stora pengar på rättsväsendet. Vi har valt att prioritera att lägga pengar på kommunerna och på välfärden för att kommunerna ska kunna möta behovet av fler lärare i skolan och en bra barnomsorg, vilket är det allra viktigaste, medan ni många gånger har sagt: Vi ger inte pengar till kommunerna och till välfärdssamhället utan till polisen. Nu börjar ni också se att kommunerna behöver de här resurserna, och det är bra. Det är därför som ni inte har kunnat möta upp med lika mycket resurser till rättsväsendet när ni kommit till makten som ni gjorde i de tidigare budgetmotionerna, när ni inte hade beslutanderätt.