Fru talman! Så möts vi igen, Peter Althin. Vi har mötts i många intressanta debatter. Jag minns speciellt en debatt som vi hade om stalkning. Stalkning finns ju också med i detta betänkande. Vi hade en lång debatt och var överens om att detta var något mycket oönskat, att det kunde upplevas oerhört kränkande och hotfullt och att det försämrade människors livskvalitet.
Jag kan inte låta bli att citera dig. Jag krävde att vi skulle ha en bra och rättssäker lagstiftning och att vi skulle utreda och gå vidare med detta och att vi skulle titta på den lagstiftning vi har och hur vi använder den. Då sade du: Det kan inte avvakta. Det är det vi säger. Kom till skott! Det är bara att skriva på här, Kerstin Andersson.
Rollerna är ombytta, precis som du sade i ditt anförande. I den debatt som vi har haft i dag känner jag ibland: Är det ombytta roller? Ni har hela tiden i era anföranden gått tillbaka till de utredningar som vi har gjort.
Vi ska tydligen ta ansvar för det som komma skall. Men det är ju ni som har ansvaret nu. Det är ni som ska duka det där bordet som ni påstår inte var dukat. Ni har ansvar.
Man ser av betänkandetexten att ni ska återkomma snart. När tror Peter Althin att man snart återkommer med lagstiftning om stalkning?