Herr talman! Kärnfrågan i det vi nu debatterar är politisk och egentligen ganska enkel. Till syvende och sist handlar den om de skattepengar som vi alla tillsammans har samlat in och jobbat ihop för att sjuka ska få vård, barn undervisning och gamla en värdig omsorg och tillvaro. Ska skattepengarna användas till just detta, eller ska vi acceptera att pengarna går till privata aktieutdelningar - helst av allt i något skatteparadis?
Svaret på den frågan är för de allra flesta ganska enkelt. De anser liksom Vänsterpartiet och regeringen att pengarna ska gå till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott i huvudsak ska återinvesteras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Borgare och sverigedemokrater anser i stället att det är helt rimligt att skattepengar går till privata vinster. De vill inte ens tillåta att en utredning tittar på hur vinstintresset kan begränsas för att säkra att pengarna går till det de är avsedda för, nämligen vård, skola och omsorg.
Vi har lite olika perspektiv på den här frågan. Medan borgarna och Sverigedemokraterna ligger och oroar sig på nätterna över att riskkapitalister inte längre ska kunna sko sig som de tillåtits göra i välfärden, att de inte längre ska tillåtas skära guld med täljkniv, oroar vi oss andra över att barn väljs bort i skolor, att skolor går i konkurs, att dementa låses in i skrubbar, att äldreboenden är underbemannade, att resurserna inte räcker till och att mormor inte får den omsorg hon behöver. Vi undrar varför den skatt vi jobbat ihop och som vi betalar för omsorg, vård och utbildning i stället ska gå till privata vinster.
De borgerliga riksdagsledamöterna och Sverigedemokraterna borde i stället för att oroa sig för välfärdskapitalisternas trygghet ägna en tanke åt hur gamla, sjuka och skolelever drabbas i en välfärdsindustri som drivs av vinstintresse och åt varför skattepengar som skulle gå till vård, skola och omsorg i stället ska hamna i välfärdskapitalisternas kvartalsbokslut och som utdelning i något skatteparadis och bli till lyxlägenheter, yachter, segelbåtar och bilar.
Det finns ett brett folkligt stöd för att förhindra vinstuttag ur välfärden eller begränsa vinsten. En stor majoritet ställer sig bakom de kraven. Inget av de borgerliga partierna har en majoritet av sina egna väljare med sig när det gäller att låta skattemedel rulla ut i privata aktieutdelningar. Så ser faktiskt folkmajoriteten ut.
Sverigedemokraterna och borgerligheten kan alltså inte ens tänka sig att begränsa vinstintresset när skattepengar används. De kan inte tänka sig att bemanning, utbildningsnivå eller personaltäthet är något man ska kunna ställa krav på när skattepengar används. De kan inte tänka sig att det ska vara öppet och offentligt hur skattepengar används i privata välfärdsbolag. De kan inte tänka sig att man inom något skattefinansierat område - vare sig skola, omsorg, förskola, sjukvård, flyktingmottagande eller till exempel HVB-hem - på något vis ska kunna kräva att pengarna ska gå till den verksamhet de är avsedda för och att överskott i huvudsak ska återinvesteras. De gör allt för att freda det privata bolagets vinst.
Ja, det finns offentlig verksamhet som inte funkar så bra som den borde. Ja, det finns till och med skandaler. Det måste självklart rättas till. Men det löser man ju inte genom att låta skattepengar gå till privata vinster. Och till skillnad från skandaler i privat verksamhet sker inte skandaler i offentlig verksamhet för att någon enskild person vill ha ett finare bokslut och själv få mer pengar i plånboken.
Jag hoppas att ingen borgare, åtminstone inte i den här debatten, kommer att jämföra byggandet av skolor med omsorg om mormor eller undervisning. Det faller bara platt och visar hur okunnig man är om vad välfärdsverksamheter innebär.
Herr talman! Nu tänker jag ägna tid åt att försöka återupprätta det kollektiva minnet och påminna om varför utredningen som vi nu debatterar har kommit till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Minns ni när John Bauergymnasiet meddelade sin konkurs 2013? 10 000 elever och lärare berördes. Det fick stora konsekvenser för dem. Skattebetalarna fick ta förlusterna, medan vd:n Anders Hultin - nära vän till den förre finansministern - själv tog över fyra av skolorna och koncernens huvudkontor i Danderyd. På Facebook visade han hur han firade konkursen med ett dyrt årgångsvin och den klädsamma texten "Because I'm worth it".
Minns ni skolkonkurserna i Uppsala, i Gävle, i Helsingborg, i Hässleholm, i Karlstad? Minns ni alla de elever som har drabbats hårt av att vinstdriften har blivit överordnad barnens utbildning?
Minns ni Hälsans förskolor, som serverade vatten och knäckebröd till barnen för att ägaren - en folkpartist - ville kunna köpa fler förskolor?
Minns ni när Mikaela Valtersson från Friskolornas riksförbund gick ut och sa att man tittade över en försäkring mot skolkonkurser, det vill säga en försäkring mot deras egen affärsidé. Men det blev ingen försäkring, för enligt Valtersson blev den för dyr.
Minns ni att barn valdes bort av friskolorna för att de ansågs ha för stora behov?
Minns ni alla de otaliga kopplingarna mellan Moderaterna och privata bolag som Attendo och Carema? Det handlar om före detta finansborgarråd, en bror till en moderat minister, kommunstyrelseledamöter, partistyrelseledamöter, finansministrar och så vidare. Det känns som om låten Staten och kapitalet skulle passa väl in här.
Minns ni när personalen på äldreboendet fick biobiljetter som tack av riskkapitalbolaget för att de äldre på boendet klassades som sämre? Då fick nämligen bolaget mer betalt av kommunen.
Minns ni när Ekot hade nyheten om vad som hände i vården här i Stockholm - att multisjuka äldre fick komma på tre besök i stället för ett eftersom bolaget som hade tagit över den offentliga vårdcentralen fick betalt per besök?
Minns ni att Marta Szebehely, professor i social omsorg, i en utvärdering som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle hade beställt kom fram till att de multisjuka äldre fick betala priset för privatiseringarna? Minns ni att samma utvärdering kom fram till att privatiseringar inte handlade om att det blivit bättre kvalitet eller effektivitet utan enbart handlade om ideologi? Minns ni att studieförbundet försökte belägga rapportförfattarna med munkavle?
Minns ni underbemanningen på riskkapitalisternas äldreboenden med dementa i skrubbar och anhöriga som fick hoppa in och jobba för att det var så underbemannat?
Minns ni att anställningsvillkoren har påverkats av vinstintresset i välfärden genom fler visstidsanställningar, fler deltider, färre heltider, lägre utbildningsnivå och lägre personaltäthet?
Minns ni att Sverige har gått längre än USA i privatiseringen av äldreomsorgen? Två stora riskkapitalbolag har över 50 procent av marknaden här i Sverige. I USA delar de 13 största bolagen på 10 procent av marknaden.
Det händer något när vinstintresset tillåts styra, när vinsten blir incitamentet i välfärden och när vinstjakten blir överordnad vår gemensamma välfärd och våra behov och rättigheter. Det finns många "minns ni".
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster
Men visst, det finns bra privat välfärdsverksamhet också. Även den är ju i huvudsak finansierad med skattepengar.
Och just för att så långt som möjligt kunna garantera att de som är där för verksamhetens egen skull, de som inte är där för vinstens skull utan för att de brinner för något, de som vill utveckla och bidra på allra bästa sätt, ska få chansen att göra det behöver vi garantera att skattepengar går till det de är avsedda för så att seriösa aktörer inte slås ut och konkurreras ut som så många i dag. Just för att skapa bättre förutsättningar för de ideella och de idéburna organisationerna behöver vinstintresset begränsas så att de får möjlighet att vara med och driva verksamheter.
Herr talman! Det här känns lite märkligt att behöva säga, men välfärden är inte till för de privata bolagen att bedriva affärer i. Välfärden är ingen marknad. Välfärden ska tillgodose våra behov och rättigheter och är i huvudsak skattefinansierad, oavsett huvudman. Skattepengarna ska gå till mormors omsorg och inte till aktieutdelningar ned i privata fickor.
Man vågar inte ens utreda ett förslag som ska garantera att skattepengarna ska gå till den verksamhet de är avsedda för och att vi kan säkra att eventuella överskott i huvudsak ska återinvesteras. Detta om något säger var sympatierna och intressena ligger. För oss kommer mormors omsorg eller elevernas utbildning alltid först. Jag beklagar att borgarna och Sverigedemokraterna väljer riskkapitalisternas vinster som sin främsta prioritering.
Kärnfrågan i det vi nu debatterar är politisk och egentligen ganska enkel. Ska skattepengarna gå till verksamheten, eller ska de gå till privata vinster?
Vet ni vad? Jag tror faktiskt att Sverigedemokraterna kommer att få ett hedersutnämnande av Riskkapitalföreningen nu när de har blivit riskkapitalisternas bästa vän. Ja, det kanske till och med blir ett fint diplom som Jimmie och Oscar kan hänga på sina rum. För Sverigedemokraterna är det politiska spelet viktigare än att säkra att barnen får en bra utbildning och att mormor får den omsorg hon behöver.
Jag yrkar bifall till reservationen.
(Applåder)