Herr talman! Om utredningen är så ofarlig som Ulla Andersson försöker ge sken av undrar jag varför den skapar så stor oro och osäkerhet där ute, för det gör den. Jag tror att Ulla Andersson lite grann har missuppfattat vad den innehåller.
När det gäller bemanningen är fakta, till skillnad från de lösryckta exempel Ulla Andersson lyfter fram, att Socialstyrelsen har gjort en granskning som visar att bemanningen av sjuksköterskor är densamma hos offentliga och privata utförare.
Vad gäller omvårdnadspersonal är det ungefär 5 procent lägre bemanning på privata boenden, vilket i huvudsak beror på att man har börjat prioritera lägre pris i upphandlingarna från kommunerna. Det vägs dock upp av bland annat lägre sjukfrånvaro och bättre arbetsledning inom de privata verksamheterna. I praktiken är det alltså ingen skillnad.
Socialstyrelsen har gjort en kvalitetsjämförelse där man har granskat kvaliteten på alla äldreboenden i Sverige. I rapporten ser man att kvaliteten på de privata äldreboendena är bättre på samtliga kvalitetsparametrar som man har tittat på.
Det finns alltså inget belägg för att vinstdrivande verksamhet skulle leverera sämre kvalitet än offentlig eller ideell.
Jag vill vara tydlig med att det inte handlar om att måla upp ett motsatsförhållande. Det handlar inte om antingen privat verksamhet eller offentlig. Det handlar inte om att den ena alltid är bra och den andra alltid dålig. Tvärtom.
I huvudsak tror jag att den mesta välfärden fungerar bra, oavsett om den är privat eller offentlig. Det finns också dåliga exempel.
Jag har en fråga till Ulla Andersson och Vänsterpartiet, som kallar sig ett feministiskt parti. På vilket sätt tror du att det gynnar kvinnor och kvinnors möjlighet att välja arbetsgivare, att göra karriär och att nå ledande positioner om man slår undan benen för en av de branscher som har flest kvinnor anställda och högst andel kvinnliga chefer?