Fru talman! Livsmedel är någonting som berör alla människor och som verkligen engagerar. En fråga som är väldigt viktig är frågan om hur produktionen av livsmedel påverkar klimatet och den biologiska mångfalden.
Det är många som har fått uppfattningen att väljer man ett livsmedel före ett annat klarar vi klimatet. Men så enkelt är det inte. Det viktigaste är inte vilket livsmedel vi äter utan hur det är producerat. Det viktiga är också, apropå det som ledamoten före mig talade om, att minska matsvinnet. Jag tänker prata lite grann om hur våra livsmedel produceras.
I en rapport som kom alldeles nyligen från Lunds universitet sägs att ekologiskt lantbruk skulle kunna vara dåligt. Den rapporten citeras friskt bland ledarskribenter runt om i Sverige just nu. Det heter i rubriker att ekologiskt kan skada miljön mer än det konventionella. Det stämmer inte. Rapporten är inte återgiven på ett korrekt sätt.
Så här står det i rapporten: Om miljöpåverkan relateras till en åkerareal tyder resultaten på att ekologisk odling ger mer biologisk mångfald, lägre växtnäringsförluster och mindre växthusgasutsläpp. Det är alltså bättre för den biologiska mångfalden. Det ger mindre övergödning. Och det ger bättre klimatnytta.
Om miljöpåverkan i stället relateras till skördens storlek är ekologiskt jordbruk bättre när det gäller biologisk mångfald. Men enligt rapporten är det lite svårare att dra några slutsatser kring de andra punkterna.
Utifrån denna osäkerhet spekulerar man i rapporten om att ekologiskt kanske skulle kunna vara sämre ur klimatsynpunkt, men det finns inga fakta. Man utgår helt enkelt från att mer mark skulle behövas för en högre produktion.
Att räkna på fiktiva utsläpp på detta sätt gör man inte någon annanstans i jordbruksforskningen eller klimatforskningen. Det skulle nämligen innebära att en lantbrukare som odlar bönor skulle pekas ut som klimatbov jämfört med spannmålsodlaren som odlar vete. Veteskörden är ju större än bönskörden. Bonden i Uppland skulle vara en klimatbov eftersom den har mindre skördar än vad bonden i Skåne har. Detta är vad fiktiva utsläpp handlar om, och den typen av matematik är inte möjlig att lita på.
Ekologiskt jordbruk är ett jordbruk med bättre miljöprestanda räknat per areal. Faktum är att det behövs fler lantbrukare i hela Sverige och uppodling av större arealer för att man ska kunna odla mer. Det behövs när vi har ekologisk produktion, och det är en enorm miljövinst för Sverige.
Jordbruksmarker som i dag växer igen kan tas i bruk. Faktum är att naturbetesmarker kan betas i större utsträckning. Det är också sant att de ekologiska lantbrukarna är de lantbrukare som har mest betade naturbetesmarker. Det ska de lantbrukarna ha all heder för.
Det här hänger ihop med Sveriges självförsörjningsförmåga. Det är inte bara självförsörjningsgraden av svenska livsmedel som behöver öka, utan vi behöver också ett större fokus på hur svenskt jordbruk bättre ska bli försörjt av inhemska insatsmedel och fossilfri energi. I jordbruket i dag finns ett mycket stort beroende av importerad diesel och handelsgödsel - som bland annat tillverkas av rysk naturgas - och import av bekämpningsmedel. Beroendet är stort även av importerade maskiner och delvis också av arbetskraft.
Alla de här sakerna gör lantbruket sårbart i händelse av kris, och därför vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 13 om att öka självförsörjningsgraden.
Självförsörjningsförmågan har också med ekologiskt jordbruk att göra. Ekologiska lantbrukare ligger i framkant när det gäller att använda de platsgivna resurserna på gården och är inte beroende av starkt klimatpåverkande handelsgödsel alls. Det gör att de också kan vara en resurs att ha med i omställningen till ett grönt samhälle.
Vi har pratat mycket i miljö- och jordbruksutskottet om just behovet av att stärka det civila försvaret, och det är tack vare Miljöpartiets idoga strävan inom försvarspolitiken som vi nu ser satsningar på både livsmedel och vatten inom civilförsvaret.
Vi behöver också säkerställa en utveckling kring svensk fossilfri gödsel, och i Miljömålsberedningen kom det nyligen förslag om en kvotplikt för att inlemma mer fossilfri gödsel i gödseln. Det här är väldigt bra förslag!
Ekologiskt lantbruk handlar också om rent vatten. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det finns stora problem, även i Sverige, med att vattentäkter förorenas av bekämpningsmedel från konventionella jordbruksmarker. Det är en självklarhet att den lantbrukare som avstår från att använda kemiska bekämpningsmedel i sin produktion också bidrar till en giftfri miljö.
Just nu befinner sig lantbruket i en kris, och mitt i den här krisen tvingas ekolantbrukare att betala för dispenser och krisundantag till svenska myndigheter. Jag hoppas att regeringen är beredd att ta kostnaderna för det strul som uppstår när nya livsmedelsregler för ekologiskt ska införas. Det ska inte drabba ekolantbrukarna som en extra smäll just i det här krisläget.
Fru talman! Det är många ledamöter som har pratat om krisen, och från Miljöpartiets sida vill vi slå fast att även vi vill stärka det svenska lantbruket. Vi anser att det initiativ som ligger i finansutskottet måste hanteras klokt. Det behövs en grön satsning på lantbruket i det här svåra ekonomiska läget.
Men Miljöpartiet vill också göra en större satsning och en omfördelning från städer till landsbygd rent generellt, bland annat för att stärka landsbygdens förutsättningar och ekonomiska bärkraft. Vi behöver stötta människor ekonomiskt för att klimatomställningen ska vara rättvis och hållbar.
Fru talman! EU har ett system med skyddade beteckningar för att skydda unika kunskaper, traditioner och miljö- och jordbruksförhållanden. I många delar av Europa har det här systemet utvecklats väldigt starkt och har främjat den turistnäring som ger mer matrelaterade affärsnyttor för många aktörer.
I Sverige har systemet inte utvecklats lika starkt. I morgon ska jag besöka Livsmedelsverket för att diskutera hur svensk mat och svensk livsmedelsstrategi kan förbättras. Vi vet ju allihop att landsbygden och lantbruket kanske blir en av de riktigt stora frågorna i nästa val. Då är det viktigt att den debatten inte bara kommer att handla om energi och el utan också om hur fina livsmedel från svenska lantbrukare och livsmedelsföretag kan produceras i hela landet med skonsamma metoder och med större miljönytta.
Fru talman! Vi har de senaste veckorna haft stora diskussioner om el och energipriser. Vi är väldigt många som är engagerade för att de svenska hushållen ska få ett starkare stöd. Det handlar om omställning men också om krisstöd. Jag vill ändå bara påminna om att det också finns ett väldigt starkt behov i de svenska småföretagen, inte minst inom livsmedelsindustrin. Småföretagare som bagerier och bryggerier har också påverkats mycket hårt av energipriserna, och därför anser vi från Miljöpartiet att man aldrig får glömma småföretagen.