Herr talman! Riskkapital i näringspolitiken är oerhört viktigt, men det är också precis det som ordet säger: Det är en mycket hög risk när man sätter in kapital framför allt i det som är såddskedet. Man pratar om riskkapital i vid bemärkelse, och sedan pratar man om såddkapital. Det är det allra första kapital som kommer in när en innovation ska gå från just idé till kommersiell succé. Där vill vi inte använda just pensionärernas pengar, det är för hög risk i det.
Däremot har vi i riksdagen fattat beslut om stora satsningar på riskkapitalförsörjningen i samhället. Jag kan nämna Innovationsbron som en sådan aktör i samhället med just såddkapital. Det handlar om ett par miljarder kronor under de kommande åren som kanaliseras bara genom Innovationsbron. Sedan har vi Vinnova, Nutek och även Almi, som kommer in i lite senare skeden i utvecklingen av näringslivet. Det är inte antingen-eller, utan det handlar om den gränsdragningen att just det kapital som finns i AP-fonderna inte ska användas. Det är för hög risk. Det ska vara annat kapital.
Ulla nämnde både i sitt huvudanförande och i sin replik, och det finns också beskrivet mycket väl i motionen, regionala fonder som ska jobba för att stödja det regionala och lokala näringslivet. Där kan man säga att den möjligheten redan finns i dag. Det finns också två fonder som jobbar med detta. Den ena är Västernorrlandsfonden och den andra är Folksam LO Fond i Västsverige, den så kallade Västfonden, där enskilda pensionssparare kan sätta sina PPM-medel. Man kan också spara i Västfonden utöver detta som används till att stärka det regionala och lokala näringslivet.