Herr talman! Den här förmiddagen fortsätter att handla om stora och långsiktiga frågor. Nu handlar det om pensionssystemet. Och det har fallit på min lott att introducera detta ärende, finansutskottets betänkande 6. Det handlar om något som berör de flesta svenskar, nämligen framtidens pensioner.
AP-fonderna ingår i ålderspensionssystemet. Kapitalet i Första-Fjärde AP-fonden samt Sjätte AP-fonden är en del av pensionssystemets tillgångar och utgör en sorts buffert i pensionssystemet. Tanken är att fondernas kapital ska användas till att jämna ut tillfälliga skillnader som kan uppstå mellan inbetalningar och utbetalningar av pensioner. Sådana skillnader kan uppstå om antalet förvärvsarbetande minskar kraftigt samtidigt som antalet pensionärer ökar. Men de kan också uppstå när vi har en befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt som påverkar de framtida pensionerna.
Sedan det nya pensionssystemet infördes har avgifterna överstigit utbetalningarna, vilket innebär att dessa buffertfonder inte har behövt bidra till finansieringen av pensionsutbetalningarna. Beräkningar tyder dock på att befolkningsutvecklingen framöver kan bli sådan att vi omkring år 2010 kan få en annan situation och att utgifterna då överstiger avgifterna och att man får använda de buffertar som har byggts upp.
Regeringen utvärderar varje år AP-fondernas verksamheter och hur de förvaltar sina medel. Och finansutskottet granskar denna utvärdering i detta betänkande.
Uppdraget till fonderna är att de ska se till att de pengar som de har används på bästa möjliga sätt och ger bästa möjliga långsiktiga avkastning.
AP-fonderna gav under 2005 ett sammanlagt resultat på 113 miljarder kronor. Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott på 10,5 miljarder kronor. Kostnaden för administrationen uppgick till 1,2 miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade kapital ökade med 123 miljarder kronor. Det gör att man nu har 769 miljarder kronor i sin förmögenhet.
Under de senaste fem åren har fondernas avkastning legat på i genomsnitt över 4 %. Och om man räknar bara den reala avkastningen så ligger den på omkring 2,8 % under dessa fem år. Och det är första gången sedan pensionsreformen sattes i sjön som den långsiktiga reala avkastningen är positiv. De stora förluster som fonderna gjorde i samband med börsfallet 2001-2002 har därmed hämtats igen.
Avslutningsvis är det viktigt att notera att finansutskottet är enigt i sin syn på hur AP-fonderna har förvaltat sina medel. Och det är ett enigt utskott som lägger regeringens utvärdering av AP-fonderna till handlingarna.
Det har inte väckts någon motion med anledning av skrivelsen. Däremot behandlar utskottet i detta betänkande två motioner från den allmänna motionstiden, en från Miljöpartiet och en från Vänsterpartiet. Utskottets majoritet avstyrker båda dessa motioner, vilket har lett till att minoriteten har reserverat sig. Jag skulle gissa att debatten framöver kommer att handla om just dessa reservationer.