Herr talman! Jag tror inte att domare i framför allt lägre rätter ska ta alltför många egna initiativ. Domarna ska bygga på lagstiftningens grundläggande principer, det som står i lagen, men också den praxis som kommer från våra praxisdomstolar. I det här fallet är det Högsta domstolen. Det är deras uppgift att försöka uttolka lagen och tillämpa dess skrivningar i verkligheten. Här har vi upplevt att det finns en otydlighet. Det är orsaken till att vi nu gör den här justeringen i lagen. Där är vi helt överens, Anti och jag. Det är inga konstigheter.
Vi har nämnt tidigare att mängden inte har någon betydelse vid utdömandet. Det är såklart lite generaliserande. Det har givetvis betydelse. Men det är en faktor i den bedömning man ska göra när man ska döma i de här fallen.
Jag tror att det är bra att vi går ifrån den instrumentella synen på dömandet som vi har haft när det gäller narkotikabrott. Remissinstanser och juridisk expertis i allmänhet är ganska nöjda med den delen av HD:s dom. Däremot är man kanske inte nöjd med det praktiska resultatet. Det är det vi försöker justera här nu.