Herr talman! Först vill jag bara konstatera att frågan om förmånsrättslagen och de nya regler som riksdagen beslutat om kommer att bli föremål för både uppföljning och utvärdering, och det är någonting som utskottet är väldigt enigt om. Jag vill därför bara påpeka att detta är en angelägen fråga och att hela utskottet har enats om hur viktigt uppföljnings- och utvärderingsarbetet är. Det råder alltså ingen tvekan om detta.
Herr talman! Också i frågan om preskription står jag bakom utskottets betänkande vad gäller det arbete som pågår. Annars tycker jag att det självklart finns en poäng i det som reservanterna här lyfter fram om en fast preskriptionstid. Vi vill ändå vänta på det resultat som kommer ut av det beredningsarbete som pågår.
Herr talman! Vänsterpartiet har avgivit två reservationer vid det här betänkandet. Den ena är reservation nr 2 om dröjsmålsränta och den andra är reservation nr 3, som handlar om skeppsvrak.
För en normalkonsument har avdragseffekten förändrats från ca 70 % till 30 %, och det betyder att dröjsmålsräntan som påtryckningsmedel har fått en helt annan tyngd. Detsamma gäller för juridiska personer, som tidigare beskattades till runt 50 % och i dag beskattas till 28 %. Det är i princip endast enskilda näringsidkare och i vissa fall handelsbolag som har en skattesituation som i det här avseendet är någorlunda oförändrad. Den dröjsmålsränta som gäller i dag medför att det är klart lönsamt för kreditgivare, frivilligt eller ofrivilligt, att en skuld löper med dröjsmålsränta.
Herr talman! Det handlar här om att det är orättvist framför allt för dem som har mindre i plånboken. Av den anledningen vill vi från Vänsterpartiet att regeringen ska lägga fram förslag till riksdagen om ändring av den här dröjsmålsräntan. Enligt vår uppfattning framstår det som uppenbart att dröjsmålsräntan i dag är för hög. Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation nr 2.
Avslutningsvis vill jag bara, för att vara kortfattad i den här debatten, tala om att den reservation som gäller frågan om skeppsvrak går ut på att det i andra länder finns lagstiftning som vi inte har här i Sverige och som innebär att man där betraktar alla övergivna eller ägarlösa vrak som tillhörande staten. Det är en åtgärd bland annat för att förhindra plundring av dem. Ett införande av en sådan lagstiftning i Sverige skulle ge möjlighet att från Riksantikvarieämbetets sida argumentera för vrakens kulturhistoriska värde, trots att de har förlist för mindre än 100 år sedan.
Herr talman! Reservationen går ut på att stödja en motion från Miljöpartiet. Jag står självklart bakom reservationen men yrkar inte bifall till den. I övrigt står jag bakom förslagen i betänkandet.