Herr talman! I detta ärende om processrättsliga frågor har vi socialdemokrater ett antal reservationer som vi självfallet står bakom. Men vi stannar vid att yrka bifall till reservationerna 1 och 6.
Reservation 1 handlar om frysning av misstänkta penningtransaktioner. Reservationen i betänkandet härrör från en folkpartimotion. Men vi socialdemokrater samt Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i årets budgetmotion en rad förslag om att bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet. Ett av de förslagen handlar om just kampen mot penningtvätt.
Penningtvätt och skattebrott hänger, liksom grov organiserad brottslighet, samman med ekonomisk brottslighet. Vi menar att penningtvätt ska betraktas som ett separat brott och att transaktioner ska kunna frysas under en begränsad tid samt att sekretessformuleringar som hindrar Skatteverket att rapportera om misstänkt penningtvätt måste ändras.
I betänkandet anges att regeringen arbetar med att ta fram direktiv till en utredning om penningtvätt, vilket väl är gott och väl. Men behöver det ta så lång tid att få fram sådana direktiv? En utredning om penningtvätt har efterlysts under en lång tid och av flera instanser - av skatteverk, finanspolis och andra. Det hade väl inte varit så svårt att titta på Norge där man faktiskt har genomfört en frysning av penningtransaktioner.
När ni i den borgerliga alliansen var i opposition var det ett återkommande krav bland annat på oss socialdemokrater att skynda på departementets handläggningstider eller förslag till initiativ. Nu sitter ni själva med möjligheten att skynda på så att något händer på området.
Det finns en rad förslag till åtgärder för att komma åt skattefusk och ekonomisk brottslighet. Men vi kan konstatera att
väldigt
lite händer. På andra områden är den borgerliga regeringen oerhört snabb med att vidta åtgärder och med att lägga fram förslag som drabbar sjuka och arbetslösa. På socialförsäkringsområdet anställs fler för att komma åt fusket inom det området. Men när det gäller att komma åt ekonomisk brottslighet är det brådskande inte lika angeläget. Man hänvisar till att det måste utredas noga.
I dag redovisas beräkningar om att staten varje år förlorar 130 miljarder i uteblivna skatteintäkter. Här finns det en rad förslag, också från Skatteverket självt, som syftar till att komma åt detta och som skulle ge staten betydande skatteintäkter och samtidigt ge samhället välkomna resurser till att utveckla välfärden. Men ingenting händer. Man avlövar i stället Skatteverket på resurser, något som förhindrar en bättre granskning av misstänkt skattefusk.
När kommer direktivet om penningtvätt, och hur lång tid ska det få ta innan den borgerliga majoriteten gör något åt den ekonomiska brottsligheten?
Reservation 6 handlar om en översyn av rättshjälpslagen. Jag vet inte hur många år frågan om behovet av en översyn av rättshjälpslagen har tagits upp. Domstolsverket fick 2007 ett uppdrag. Man avlämnade ett förslag i mars 2009. Men ingenting händer. När kommer det en proposition från regeringen?
Nu är ni i majoritet. Har ni möjligheter att påverka? Har ni insyn i departementets arbete? Vad händer? Kan ni inte heller i denna fråga påverka beredningstiden?
I de motioner som väckts om rättshjälpslagen pekas det på att många människor inte har möjligheter att driva sina mål därför att till exempel hemförsäkringen inte täcker hela kostnaden och på att det finns en rädsla för att inte kunna betala rättegångskostnaderna om man skulle förlora målet i rätten.
Det är också så att klienter av sin advokat avråds från att driva sin sak i rätten. Likhet inför lagen gäller tydligen inte människor med små marginaler när det gäller att få sina mål juridiskt prövade. Allt fler som är arbetslösa eller sjuka har allt mindre att leva på, och allt fler är tvungna att pröva sina utgifter. En sådan utgift kan vara hemförsäkringen. Ska det då inte vara möjligt för den enskilde att få sin sak prövad i domstol?
Har ni den makten försök då att påskynda handläggningen i departementet! Ett sådant krav ställde ju ni på oss socialdemokrater.
Ännu en gång yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 6.
I detta anförande instämde Karl Gustav Abramsson, Kerstin Haglö och Elisebeht Markström (alla s).