Herr talman! Försvarsutskottets betänkande är ju
byggt på sju motioner som har uppmärksammat de
senaste tio årens stora problem. I motionerna har det
krävts att Sveriges riksdag på något sätt skulle börja
arbeta med situationen där människor har blivit väl-
digt drabbade av naturkatastrofer. Det har varit en
stor förtvivlan ute i bygderna.
Jag är inte till freds med försvarsutskottets hante-
ring av frågan. Man skjuter ett problem framför sig i
stället för att ta itu med problemet och ge ett uppdrag.
Kraven i de väckta motionerna är väldigt sparsamma.
Man kräver en utredning som skall klarlägga situatio-
nen när inte samhället eller försäkringsbolag står för
kostnaderna.
Vi har sett, förutom katastrofen i Vagnhärad som
skall utvärderas, Tuve för tio år sedan. Vi har sett hur
Pitebygden i Norrbotten i princip blev bortspolad och
människor kom i kläm. Vi har sett hur man i Torneda-
len vid isbrytningen bryter sönder väldigt många
stugor. Vi har också sett hur Dalälven har rusat och
rasat ibland. Vi har sett hur Sysslebäck förstördes. Vi
har också sett hur ett helt bostadsområde rasade ned i
Göta älv. Idre är ett annat område.
Vid varje tillfälle har människor kommit i kläm.
Varken samhälle eller försäkringsbolag har tagit an-
svar för stora materiella förluster skador. Jag tycker
faktiskt att man borde ha anammat de motionsyrkan-
den som fanns om att snabbt tillsätta en utredning för
att belysa problemet, se till att samhället står för kost-
naderna och göra det möjligt att bygga upp en natur-
katastroffond för att skydda människor mot sådana
här naturkatastrofer.
Herr talman! Jag skall vara hovsam och icke lägga
något yrkande. Men jag är faktiskt ganska besviken
över att försvarsministern inte gavs ett uppdrag från
riksdagen vid det här tillfället.