Fru talman! Konstitutionsutskottets ordförande fångade verkligen in kärnan i vad det är som har drivit oss sex partier - Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna - som har arbetat med att lägga fram ett tillkännagivande i dessa frågor.
Jag fick en reprimand från bänken - jag glömde visst Miljöpartiet. Jag ska be att få lägga till det i uppräkningen, fru talman.
Det handlar om att fokusera på sådant som är positivt och att slå vakt om och utveckla den samhällsgemenskap som vi ser att vi alla behöver. Det syftar till att se på vad som kan göras för att samhällsgemenskapens institutionella delar också kan vara i tiden anpassade.
Våra partier har närmat sig frågan om statsskicket från olika ideologiska utgångspunkter. Vi står dock bakom den kompromiss som kallas Torekovskompromissen. Den ligger som en av grunderna för regeringsformen och innebär att monarkin bevaras, samtidigt som monarken själv fråntas all formell politisk makt och i stället har som sin främsta uppgift att tillsammans med andra medlemmar av kungahuset företräda Sverige och vara en nationell symbol.
Det är i det ljuset vi har funnit att det vore riktigt att avgränsa antalet medlemmar i den kungliga familjen som har tjänstgöringsplikter för att fylla den roll som regeringsformen anger. Det är på det sättet vi tycker att vi reformerar Sverige i tiden. Kungafamiljen i övrigt bör som alla vi andra tänka på studier och arbete och förena det med ett bra familjeliv och ett engagemang i samhället på det sätt som passar både läggning och ställning.
Den parlamentariska utredningen ska därför arbeta i samråd med hovet och se hur riksdagens anslag till hovet kan bidra till att kungahusets officiella åtaganden främst utförs av ett begränsat antal av dess medlemmar och utarbeta principer för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.
Vi har också varit inne på en fråga som har tagits upp och som har en liknande karaktär. Det är frågan om allmänna flaggdagar. Vår ordförande har gått in på det, och jag vill lägga till en sak. Vi fick till det här riksmötet en motion från Yasmine Larsson, Socialdemokraterna, med ett önskemål om att vi skulle celebrera en gång i år, den 17 december, när det är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige för kvinnor och män. Detta genomfördes sedan efter några år.
Vi tycker att det är ett värdigt sätt att celebrera. Lika dramatiskt som det som hände i Sveriges riksdag dessa dagar är det som hände i Sveriges riksdag när Norge år 1905 förklarade att man gick ur unionen med Sverige. Det stod och vägde: Skulle dessa händelser och kriser lösas med fredliga metoder, eller skulle det bli våldsanvändning?
Man lyckades att komma ifrån detta i det verkliga livet. Man lyckades även att fastlägga en stabilitet genom att både de dåvarande vänsterpartierna och de dåvarande högerpartierna gjorde kompromisser i fråga om kraven i förhandlingarna med Norge och om hur rösträttsreglerna skulle utformas.
Fru talman! Framsyntheten i detta visade sig när Sverige senare utsattes för stora prövningar och det var möjligt att bilda en samlingsregering under andra världskriget mellan de partier som både 1905 och 1918 hade satt det gemensamma vaktslåendet om fred, och därmed också om lika rättigheter, som en hjärtesak.
Därför hoppas jag att vi ska tillgodose en flaggdag i år. Det ska tillsättas en utredning. Den får väl fundera över om det ska vara så också i framtiden; det ska utredningen ha fria händer att göra. Men att vi nu når fram till detta känns som en betydelsefull manifestation av en av de mest betydelsefulla och samtidigt kritiska parlamentariskt lösta samhällskonflikterna i vårt Sveriges utveckling.
Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag i alla dess delar.
(Applåder)