Fru talman! Sommaren 1992 avreglerades det
svenska inrikesflyget. Det har inneburit att priserna
i genomsnitt har sjunkit mellan 10 % och 40 %.
Samtidigt råder inget tvivel om att vissa regioner
har drabbats av detta. Dit hör inre Norrland.
Staten har genom ett riksdagsbeslut tagit på sig ett
stort ansvar för framför allt sjuktransporterna
mellan Umeå och Östersund, eftersom Jämtland
överfördes till Umeå länssjukhus. Den trafiken
upphandlas för närvarande.
Det vi gör nu är att följa utvecklingen. Det är
alldeles rätt som Elving Andersson säger att man
inom SAS diskuterar lönsamhetsproblem, vilket
har inneburit att man har stängt vissa linjer. Det vi
skall komma ihåg är att nya operatörer har trätt in.
Så skedde exempelvis när trafiken till Kramfors
lades ned. Där har vi i dag en service som många
menar är bättre än under den tid SAS flög. Samma
sak har hänt i Halmstad, där vi hara flera
operatörer. Vi har exempelvis också en ny operatör
sedan i måndags på just Gällivare, och det finns
flera intresseanmälningar. Det är viktigt att nu följa
den här utvecklingen.
Men vi har den uppfattningen inom regeringen att
staten har ett ansvar att se till att sådana orter som
inte har något annat realistiskt transportalternativ
försörjs med flygtrafik. Vi arbetar för närvarande
på de här frågorna och kommer i
budgetpropositionen att redovisa vår syn på hur
detta skall säkras i framtiden.
För närvarande beflygs nätet för inre Norrland. Det
är en glesare turtäthet och det är delvis högre priser.
Men sammantaget har de människor som bor i den
här regionen fått lägre kostnader om de skall röra
sig utanför inre Norrland, om de skall ta sig till
Stockholm, Göteborg eller Malmö, för att nämna
några exempel. Helheten har alltså blivit bättre.
Det finns fortfarande brister i detaljerna, och där
har vi en hög beredskap för att se till att det här
kommer att fungera bra.
Nedskärningarna inom marinen