Fru talman! Hade någon sagt till mig i början av den här mandatperioden, 2014, att det skulle finnas en allvarlig fara för den liberala rättsstatens grundläggande principer skulle jag inte tagit det på särskilt stort allvar. Vi ser en utveckling i vår omvärld som inte alls är särskilt ljus. Våra grannar och vänner i Europa gör ganska märkliga turer med just rättspolitiken och rättsstatens mest grundläggande principer. Vi ser hur man i Polen och Ungern nedmonterar de här viktiga principerna. Man kringskär mediernas oberoende och det oberoende domstolsväsendet. I Österrike ger rena nazistpartiet stöd till regeringen, och man byter ut varenda person i de rättsvårdande myndigheterna - chefer - till sina egna personer.
Det här är allvarligt, och det är en tendens som vi ser i Europa och i andra delar av världen. Rättsstatliga principer ersätts av något slags uppskruvat populistiskt propagandaspel där vår naturliga och välgrundade avsky för grova brott används och exploateras för att hitta på än det ena och än det andra.
Ibland när jag träffar väljare när vi delar ut flygblad eller gör andra saker ställer de frågan: Varför vill ni inte samarbeta med Sverigedemokraterna? De kanske inte gillar Sverigedemokraterna, men de tycker ändå att det är viktigt med vissa delar som de anser ska skruvas åt i rättspolitiken. Jag kan hålla med om mycket, men det viktiga är det som Sverigedemokraterna kanske inte säger - det som vi kan läsa mellan raderna om vilket samhälle vi är på väg att utveckla och där Adams tidigare närmaste kollega Kent Ekeroth lyfter fram Ungern som ett exempel på en god rättsstat. Jag tycker att Sverige är en god rättsstat, och Sverige ska fortsätta att vara en god rättsstat.
(Applåder)