STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor
Fru talman! Vänsterpartiet vill att funktionsnedsättning ska vara en grund för hatbrott. Så är det inte i dag. Har du en funktionsnedsättning och får ett hatbrott riktat mot dig - alltså ett brott, verbalt eller fysiskt, som du utsätts för bara för att du har en funktionsvariation - räknas det inte som hatbrott.
Det vill vi ändra på. Vänsterpartiet vill att funktionsnedsättning ska bli en grund för hatbrott. Det är dags för det nu.
Hatbrott är ett angrepp mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna och ett uttryck för bristande respekt för människors lika värde. Arbetet mot hatbrott och lagstiftningen på området är därför oerhört viktigt, eftersom alla människor ska kunna delta i samhället på samma villkor utan att utsättas för brottsliga handlingar. Vänsterpartiet anser att arbetet mot hatbrott måste stärkas.
Det finns inget enskilt brott som heter hatbrott, utan hatbrott är ett samlingsbegrepp för brott där gärningspersonens motiv för brottet är hat mot enskilda personers eller grupper av människors förmodade etnicitet, nationella ursprung eller sexuella läggning. År 2015 identifierades uppskattningsvis 6 980 hatbrottsanmälningar. Enligt Brottsförebyggande rådet är de främlingsfientliga hatbrotten vanligast, och därefter kommer hatbrott som rör sexuell läggning.
Personer med funktionsnedsättning utsätts för våld i samma utsträckning som människor med en normfunktionalitet. I många fall utnyttjas att personen är beroende av sin omgivning och därmed särskilt utsatt.
Brott som begås mot personer med funktionsnedsättning anses i dag inte kunna vara hatbrott, och i svensk lagstiftning utgör inte funktionsnedsättning en grund för exempelvis hets mot folkgrupp. Däremot är funktionsnedsättning en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Men medan majoriteten av de övriga diskrimineringsgrunderna redan i dag också finns med i straffstadgarna om hets mot folkgrupp - eller inom en snar framtid kommer att finnas med där - omfattas inte funktionsnedsättning. Detta anser Vänsterpartiet är en brist som behöver åtgärdas.
Fru talman! Enligt Myndigheten för delaktighet har 18 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning i åldrarna 16-29 uppgett att de har utsatts för hot eller våld om hot. Det är en stor skillnad i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning.
Att vara kvinna och funktionsnedsatt innebär att man är dubbelt utsatt, och risken för att man ska drabbas av brottslighet är särskilt stor. Då måste vi ha en lagstiftning som hänger med. Detta är en feministisk fråga som vi inte längre kan blunda för.
Jag yrkar bifall till reservation 22.