Herr talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att öka kvaliteten inom sjukvården och omsorgen samt för att barngrupperna på fritidshemmen, i förskolan och i skolan ska bli mindre.
Sedan 2006 har kommunsektorns inkomster ökat som andel av bnp, från 22 till 24 procent. Resurserna till välfärdens kärnområden vård, skola och omsorg ökade med 44 miljarder mellan 2006 och 2012, justerat för pris- och löneökningar. Av dessa har 24 miljarder gått till att höja ambitionsnivån för välfärdstjänsterna. Det satsas således mer på välfärdens kärnområden nu än när regeringen tillträdde. Regeringen gör i 2014 års ekonomiska vårproposition bedömningen att kommunsektorns inkomster kommer att öka med i genomsnitt 3,8 procent per år 2015-2018.
Regeringen har sedan den tillträdde gjort betydande satsningar på välfärden. I 2014 års ekonomiska vårproposition presenteras ytterligare satsningar. Regeringens reformer för att säkra kvaliteten i skolan skulle innebära en resursförstärkning till kommunsektorn på 3 miljarder kronor 2015. Fram till 2018 sker en successiv ökning till 5,5 miljarder kronor.
Bland annat avser regeringen att genomföra ett lågstadielyft på 2 miljarder kronor per år med start 2015. Därmed ges huvudmännen möjligheter att förbättra undervisningen genom till exempel mindre undervisningsgrupper. För att säkerställa att barngrupperna har en lämplig storlek i förskolan föreslås en resursförstärkning på 375 miljoner kronor 2015-2017.
Satsningar föreslås dessutom på fler platser på utbildningar till specialistsjuksköterska och barnmorska. För att öka tillgängligheten i cancervården avser regeringen att avsätta 500 miljoner kronor per år 2015-2018.
Regeringen värnar om en gemensamt finansierad välfärd som kännetecknas av hög kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Den långsiktiga utvecklingen av resurser till välfärden avgörs främst av skatteintäkternas tillväxt som i sin tur beror på hur arbetsmarknaden fungerar. Full sysselsättning är därför regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken.