Fru talman! Liksom Socialdemokraternas Lena Hallengren står Vänsterpartiet och jag bakom samtliga våra åtta reservationer, men för tids vinnande yrkar vi också bara bifall till reservationerna 1, 2, 3 och 4.
Fru talman! Jag ska försöka undvika det vanliga traditionella mönstret, att vi killar upprepar vad kloka kvinnor har sagt, och ta upp några andra aspekter än de som Lena Hallengren tog upp i sitt utmärkta anförande. Framför allt kommer de att utmynna i några frågor till den borgerliga majoriteten.
I morse var Mikael Karlsson, som är ordförande i Naturskyddsföreningen, i tv-sofforna och pratade om vikten av att det måste till politiska beslut för att kunna komma till rätta med olika saker, till exempel klimatförändringarna. Vi ser nu den stora oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Man slarvar, tror att tekniken kan lösa det mesta och trampar bara på i gamla fortspår. Helt plötsligt står man där med en jättestor katastrof som kostar extremt mycket pengar. Förhoppningsvis kommer de som står ansvariga för det att få ta ansvar för det. Men ytterst finns en uppenbar risk för att vi skattebetalare på något vis ska gå in och säkra systemen, ungefär som vi fick göra under finanskrisen. Då brukar alla tycka att det är utmärkt att det finns en massa skattebetalare som kan gå in och rädda systemen.
Vi har ett stort problembarn i transportsektorn när det gäller klimatomställningen för att klara klimatmålen. Transportsektorn står för en stor del av våra utsläpp som vi vill minska påtagligt. Då är det väl ganska självklart att man måste försöka styra transportpolitiken i en riktning som gör att man minskar klimatpåverkan i möjligaste mån.
Om ni borgerliga nu bara avvisar olika ekonomiska styrmedel, som ni från början gjorde med trängselskatterna, och säger att kilometerskatt kan vi inte ha, att det kommer att slå ut skogsindustrin, då undrar jag om vi har en näringsminister eller andra företrädare för majoriteten som inte är läskunniga. Eller vill ni inte läsa vad vi säger och vad vi skriver? Det står uttryckligen i en rad olika dokument att kilometerskatten avser att säkerställa att alla transportslag, även de tunga lastbilarna, ska kunna stå för sina samhällskostnader, till exempel nedslitning av vägytan.
Vid en debatt som vi hade i Karlstad visade det sig att alla politiska partier tyckte att det var en bra princip. Jag tror att alla åkare som satt i församlingen räckte upp handen efter den konkreta frågan från en miljöpartist, Jan Lindholm: Anser ni att det är rimligt att varje transportslag ska stå för sina kostnader?
Dessutom sade Sven Bergström, och jag tror någon till på den borgerliga sidan, att man nog kan tänka sig någon typ av kilometerskatt i framtiden. Frågan är bara om vi har råd att vänta på den där framtiden. Är det inte så att vi har så allvarliga klimatproblem redan nu och att transportsektorn är ett så allvarligt hot att vi måste vidta nödvändiga åtgärder nu? I så fall borde vi hjälpas åt att diskutera fram vilka politiska styrmedel vi ska sätta in och hur de ska utformas för att vi ska pricka så rätt som möjligt.
Jag tror inte, och kommer inte heller att hävda, att ni på den borgerliga sidan avsiktligt bedriver en politik som försvårar uppnåendet av klimatmål. Ni har tagit vissa steg i rätt riktning. Om man tittar i gamla protokoll på vad som har sagts under årens lopp ser man att det har skett påtagliga förbättringar, åtminstone i de flesta av partierna.
Om man nu anser att någonting som vi föreslår är felaktigt vore jag tacksam om ni sade: Vi tycker i stället att vi ska göra så här. Men de förslagen finns liksom inte. Man kan läsa i den ena budgetpropositionen efter den andra att ni konstaterar att olika mål för transportpolitiken inte uppnås. Men tyvärr kommer ni aldrig med några förslag om hur klimatmålet ska förverkligas, vilka förslag som ska genomdrivas för att komma till rätta med problemet. Det tycker jag att man kan kräva av en seriös regering som ska ge sken av att ta de här sakerna på fullt allvar.
Vi på den rödgröna sidan tycker att de här sakerna är livsviktiga och kräver en lösning. Då ska vi inte hamna i en så här konstig diskussion som jag tycker också förminskar debatten. Ingen här inne tycker att det är bra att vi slår ut jobb, att vi slår ut landsdelar, att vi ställer stad mot land eller att vissa branscher slås ut. Vårt stora problem är hur vi ska klara klimatomställningen på ett sätt som säkerställer jobben, som säkerställer att man kan bo i olika delar av landet på ett värdigt och vettigt sätt, till exempel ha en kommunal service som fungerar, samtidigt som vi klarar klimatmålen. Det är den stora utmaningen.
Jag tycker att ni på den borgerliga sidan är svaret skyldig, inte minst då ni gång på gång ganska uppenbart hänvisar till olika anledningar, framför allt ekonomiska, att satsa mer på väg än på järnväg. Det är en fullständigt obegriplig ståndpunkt. Det innebär inte att vi på den rödgröna sidan inte inser och förstår att vi kommer att behöva vägar och bilar i framtiden, utan det handlar snarare om var man lägger tonvikten och viljan att ändra resmönster.
Den första stora grejen är att vi måste få ännu fler människor att resa kollektivt i de större städerna. En stor del av lösningen på transportsektorns negativa miljöpåverkan är att få fler människor i de större städerna att resa kollektivt. Det stora problemet är alltså inte om jag puttrar i en miljöbil mellan Karlskoga och Örebro någon gång då och då på väg till något konsultjobb i Örebro, om jag nu hade ett sådant, utan det är om en massa stockholmare och göteborgare väljer att åka runt i bil. Det är inte norrlänningar och värmlänningar som har den största andelen reseavdrag i landet, utan det är faktiskt de som bor i Mälardalen. Det verkar något konstigt att de inte kan ta sig fram i ökad omfattning via kollektiva transportmedel. Det kan inte vara en rimlig ordning. Då ska vi inte skuldbelägga dem som gör det, utan vi ska försöka hitta konstruktiva lösningar så att man faktiskt kan resa mer klimatsmart. Det handlar inte om att nollställa trafiken. Vi säger däremot att vi inte ska ha mer transporter än vad som är nödvändigt. Framför allt ska vi inte ha sådana transporter som påverkar miljön i negativ riktning.
Fru talman! Jag ska inte ta upp alla aspekter på betänkandet. Lena Hallengren har på ett bra sätt tagit upp de satsningar vi gör med de ungefär 100 miljarderna mer som vi satsar i Stockholm och runt om i landet. Vi kommer säkert att få en väldigt intressant debatt om att vi inte finansierar våra satsningar, och jag har i en rad olika debatter försökt få majoriteten att förklara vad som är den stora skillnaden mellan hur ni finansierar förslagen och hur vi gör det. Enligt budgetlagen ska man ju finansiera sina förslag varje år. Det verkar som att ni efterfrågar att vi nu ska visa exakt vad vi ska göra 2018. Det finns goda förhoppningar om att det kan finnas en rödgrön regering då, och vi kommer att finansiera våra förslag fullt ut.
Det är en sak som jag tycker att ni ska förklara, som var uppe i förra debatten i finansutskottet och som även Lena Hallengren tog upp här. Det är jättebra och klokt om ett stort företag lånar pengar på den så kallade marknaden för att bygga en stor industri som kostar kanske 5 miljarder att bygga. Men om staten, som är ansvarig för den nationella infrastrukturen, skulle våga sig på att låna pengar för att bygga en strategisk järnväg, som kommer att vara i funktion i kanske 50-60 år framåt, varför ska i så fall inte den kunna skrivas av under sin livstid som alla andra investeringar i det vanliga samhället där en sådan behandling inte alls anses oansvarig? Framför allt: Varför är det i så fall inte oansvarigt att kommuner tvingas att låna pengar för att finansiera statliga infrastrukturprojekt, vilket faktiskt är fallet? Man tvingas att låna pengar för att vara med och finansiera statliga investeringar. Då kommer argumentet: Men de är ju inte tvungna att göra det, utan de gör det därför att de tycker att det är ett så bra projekt. Om vi drar det i sin förlängning, varför ska finansieringsprincipen finnas i alla andra sammanhang men tydligen inte när det gäller infrastruktur? Det ska vi från statens sida i princip kunna tvinga kommunerna att vara med och betala, och om de inte gör det satsar vi någon annanstans. Det skulle jag mer vilja kalla för utpressning än medfinansiering.
En annan sak som ni har missat helt på den borgerliga sidan är att ni inte vågar, misstänker jag, att peka ut att det kan finnas vissa strategiska noder, hamnar och kombiterminaler, som man måste satsa extra på för att vi ska få ett bättre flyt vad gäller godstrafik. Det behövs mer intermodala lösningar så att man kan växla mellan lastbil, järnvägstrafik och sjöfart.
Om man pekar ut en hamn och inte den andra riskerar man att de som bor vid den hamn som inte blev utpekad blir sura, och det törs man inte. Ni brukar alltid stolt säga att man måste våga prioritera i politiken. Det hörde vi Fredrik Reinfeldt säga i dag i partiledardebatten. Varför finns inte det modet när det kommer till praktisk politik?
När det handlar om att säkerställa att vi ska ha ett näringsliv som fungerar, där jobb utvecklas och som växer runt om i landet på vårt område törs man inte fatta beslut utan lägger sig platt och avvaktar och hänvisar till att det nog finns andra lösningar som man ska fatta beslut om någon gång i framtiden.
Det är en ganska ineffektiv och feg politik. Det gynnar definitivt inte det svenska näringsliv som ni i andra sammanhang säger er värna när ni går till storms i diskussionen om kilometerskatt och andra åtgärder.
Kom gärna fram, utveckla er politik och förklara. Vad gör ni för att klara av problemen? Vi ska samtidigt rädda jobben, ha en fungerande helhet i landet samt klara klimatmålen. Är svaret att vi ska satsa mer på vägar? Det måste finnas någonting mer.
Fru talman! Jag vill avsluta med att hänvisa till rubriken i Dala-Demokratens ledare den 26 eller möjligtvis den 27 april. Där stod: Järnvägars bra, rödgröna! Tyvärr kan jag inte säga detsamma om er på andra sidan. Men jag hoppas på några svar.
(Applåder)
I detta anförande instämde Marie Nordén, Lars Mejern Larsson, Pia Nilsson, Hans Stenberg och Lena Hallengren (alla s) samt Karin Svensson Smith (mp).