Fru talman! Jag ska hålla mig till två ganska konkreta saker eftersom jag skrivit motioner i frågorna.
Den första handlar om hund- och kattskinn. Anledningen till motionen och till Miljöpartiets krav är de uppmärksammade TV-bilder som kom för några år sedan - tyvärr finns detta fortfarande - där man såg hur katter i Sydostasien dränktes och flåddes levande för att vi skulle kunna få kragar till våra jackor och så vidare. Detta blev väldigt uppmärksammat i medierna.
Den fråga man kan ställa sig är hur det egentligen är möjligt att det får gå till på det här sättet. Ett svar är att man inte har särskilt bra djurskyddsföreskrifter i de här länderna, och det kan vi från Sveriges riksdag inte göra så mycket åt - tyvärr, ska man kanske tillägga. Ett annat svar är att det faktiskt är tillåtet att importera hund- och kattskinn till Sverige och till de flesta EU-länder. Det kan vi däremot göra någonting åt. Vi kan förbjuda import av hund- och kattskinn, och det borde vi också göra.
Frågan blev väldigt omdiskuterad för ungefär ett och ett halvt år sedan. Efter påtryckningar från Miljöpartiet och bland andra Djurens rätt satte jordbruksministern i gång ett arbete med detta och gav ett utredningsuppdrag till Jordbruksverket och Kommerskollegium, som presenterade ett förslag i maj förra året. Jordbruksministern var vid det tillfället väldigt entusiastisk och positiv och lovade handling. Sedan dess har frågan legat just på jordbruksministern, och ingenting mer har hänt.
Det är synd att frågorna ska stanna där och inte gå vidare. Jag tycker att det är hög tid att jordbruksministern levererar ett förslag. Det är tillåtet enligt dagens EU-regler att ensidigt införa ett förbud mot hund- och kattskinnsinförsel, och då borde man också göra det. Sedan kan man i andra hand också försöka inte att tvinga de andra EU-länderna - det ska man ju inte säga när det gäller EU; det har vi lärt oss - men att samarbeta med dem för att få ett gemensamt beslut gällande hela EU-området om att inte tillåta import av hund- och kattskinn. Detta borde man göra.
Jag tycker att riksdagen borde uttala inställningen att vi vill ha ett sådant här förbud nu. Därför bör man bifalla reservation 22 under punkt 19. Jag vill yrka bifall till den så att vi här i morgon kan få en markering av vilka som är beredda att ställa upp på detta. Jordbruksministern har hittills varit ganska positiv till den här förändringen, men sedan har det inte blivit så mycket mer av det.
Jag vill också ta upp en annan fråga, nämligen frågan om djur i pornografiska sammanhang. Tyvärr är det så att detta förekommer mer och mer. Sveriges veterinärförbund har uppmärksammat detta ganska mycket den senaste tiden och pekar på att antalet fall som kommer till deras kännedom visar på att det är mycket mer utbrett än någon av oss troligtvis vill erkänna eller vill förstå.
I dag finns det ju regler. Djurskyddslagen finns. Man kan också förbjuda våldsskildring, bland annat sådant som finns på Internet. Där finns en väldigt stor utbredning av det här materialet. Det finns regler i dag som kan förhindra det här. Och det är jättebra.
Problemet är bara att det förekommer bara mer och mer av djurpornografiskt material på Internet, och det förekommer också tyvärr mer och mer att människor utnyttjar djur sexuellt. Djuren blir både fysiskt skadade och mentalt lidande. Det kan aldrig vara acceptabelt.
Trots att vi har en lagstiftning som bland annat vår justitieminister och flera andra hävdar är fullt tillräcklig ökar förekomsten. Då är det uppenbart att det finns ett problem.
Ett problem som man pekar på är att det inte finns något uttryckligt förbud mot handlingen att ha sex med djur, därför att tidelagslagen togs bort 1944. Om det nu är så att det finns människor i det här landet som tror att det är tillåtet att bete sig på det här sättet borde vi faktiskt återinföra förbudet mot tidelag, så att det klart och tydligt kan sägas att denna handling är förbjuden.
Jag tycker därför att riksdagen borde agera, även om jag vet att till exempel justitieministern och andra personer säger att det egentligen är ganska onödigt, för det finns bestämmelser i djurskyddslagen. Fint! Men det fortsätter. Det ökar. Det är inte acceptabelt. Vi måste stoppa det nu.
Men för tids vinning, fru talman, yrkar jag inte bifall till den reservationen.