Herr talman! Jag ska inte göra Anders Hansson alltför glad - det är ändå min roll som vänsterpartist att stoppa hetsandet mot längre och hårdare straff.
Jag lutar mig tryggt mot forskningen och empirin, som säger att straffet i sig inte har någon påverkan på kriminaliteten. Straffet i sig hindrar tyvärr inte människor från att begå brott. Om det hade varit så skulle vår uppgift här i riksdagens justitieutskott vara väldigt enkel. Vi hade bara behövt skärpa straffen för att få brottsligheten att minska, och då skulle vi ha kunnat fokusera på helt andra frågor.
Men så är det tyvärr inte. Straffet i sig har ingen påverkan på brottsligheten. Däremot påverkar straffet polisens prioritering internt när man ska utreda brottet. Vi ser att sexualbrott och människohandelsbrott, som vi debatterar i dag, inte prioriteras så högt inom polisen som Vänsterpartiet skulle vilja. Vi måste prioritera våldtäktsbrott, sexualbrott, människohandel och brott mot barn mycket högre. Straffen måste skärpas, eftersom polisens prioritering styrs av strafflängden och påföljden för brottet.
Detta är oerhört viktigt. Annars kommer vi aldrig att få det feministiska samhälle som vi strävar emot, för att vi alla ska kunna leva som fria individer.