Herr talman! Jag tror att vi behöver friska upp minnet lite grann när det gäller tider som har varit och konstatera att Socialdemokraternas politik ledde till ett ökat utanförskap för många ensamstående. Under er tid vid regeringsmakten hamnade de ensamstående föräldrarna, i synnerhet mammorna, i utanförskap. Andelen förtidspensionerade bland de ensamstående föräldrarna mer än fördubblades - från 3,2 procent till 8,3 procent under perioden 1994-2005 som är den sista tillgängliga statistiken.
Mer än var tionde ensamstående mamma var antingen långtidsarbetslös eller förtidspensionerad. Det var betydligt fler än 1994 trots att konjunkturen 2005 förstås var betydligt bättre. Till det ska man lägga de långtidssjukskrivna och de som stod helt utanför arbetskraften. Åtgärder som medfinansieringen i sjukförsäkringen - den som ni införde och som vi har avskaffat - gjorde att de som tillhörde så kallade riskgrupper inte fick jobb. Till dem räknas tyvärr många gånger ensamstående föräldrar. Det var tryggare för arbetsgivaren att välja någon annan. Ni byggde ett system som systematiskt tryckte ut människor som hade svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
En av de frågor som Helena Frisk ställde handlade till exempel om barnomsorg på obekväma tider. Det tycker jag är en fråga för kommunpolitiker att hantera. Det är de som har ansvaret för att utforma barnomsorgen. När det gäller resonemang om hemmafruideal tror inte jag att vårdnadsbidraget kommer att bli - det ska inte bli - någonting annat än en möjlighet för människor som efter det att föräldraförsäkringen har gått ut vill stanna hemma ytterligare några månader eller för den som vill gå ned lite grann i arbetstid för att kunna tillbringa mer tid tillsammans med sina barn. Jag tror inte att det ska sammanblandas med tider som har flytt.
Vårdnadsbidraget ska inte ta resurser från förskolan. Är det så att fler väljer vårdnadsbidrag och att trycket på förskolan minskar är det klart att resurser frigörs, men det är föräldrarna som avgör vad som är bäst för deras barn. Vi ska naturligtvis inte fördela mer resurser till förskolan än de som behövs för att upprätthålla en hög kvalitet.
Regeringen planerar att tillföra resurser för att kunna förstärka kvaliteten i förskolan där vi under en lång följd av år har haft en utveckling som har lett till allt större barngrupper. Detta har gjort det allt svårare för de barn som är mycket infektionskänsliga eller mer känsliga för en lite stökigare miljö. De har haft det tuffare än vad de skulle behöva ha.
Vi behöver förstärka och förbättra förskolan, men det hindrar självfallet inte den viktiga valfrihetsreform som vi planerar att genomföra. Den kommer att vara frivillig för kommunerna att genomföra. Den kommer att vara frivillig för de enskilda att använda. Vill man inte eller kan man inte så behöver man inte, men för många är det efterlängtat att kunna gå ned lite grann i arbetstid. Det kan också den som är ensamstående vilja göra. Att kunna vara hemma på heltid kan säkert vara ett alternativ för en del, även om jag utan vidare medger att detta inte kommer att vara en reform som kommer att kunna utnyttjas av alla ensamstående. Jag tror dock heller inte att den kommer att önskas för utnyttjande av alla sammanboende, men valfrihet är någonting som är viktigt för oss. Vi tror att det blir bättre för det enskilda barnet på det viset.