Herr talman! Om vi ska nå visionen om fler jobb i skogen ska vi nog passa oss för att föreslå till exempel införande av kilometerskatt eller annat som direkt slår mot den näring som vi hoppas ska växa och generera fler jobb. I det här sammanhanget är den frågan central.
Min fråga blir återigen: På vilket sätt vinner miljön på att svensk transport och svensk konkurrens blir dyrare? Kilometerskatten är inget verktyg som slår mot utsläpp utan mot transporter, mot kilometer, precis som namnet säger. Det tycker jag är väldigt märkligt.
Skogsriket är som jag sade inget gammalt mossigt branschprogram. Det är ett sätt att försöka samla engagemang som finns. Staten ska kunna bidra som en generator för olika projekt och initiativ. Men det stora engagemanget måste komma underifrån, från branschen, miljöorganisationer och andra aktörer som har intressen i skogen, såsom friluftsliv, jägarorganisationer eller liknande. Här tror jag att vi kan utveckla både klassiska näringar som sågverk och massabruk men inte minst också utveckla nya nischer, till exempel framställning av viskos, så att vi kan göra kläder av fibrer som vi utvinner från skogen, eller att utveckla turism och rekreation. Som jag sade har Skogsriket flera ben.