Fru talman! Jag tycker att det är bra att Sveriges regering använder kontaktytorna för att driva hållbarhetsfrågorna framåt. Men med detta sagt tror jag att vi behöver klargöra vissa saker i denna debatt. Handelsminister Hallberg menar att avtalet kommer att gynna båda regionernas utveckling. Frågan är vilken utveckling vi pratar om.
Mercosuravtalet är starkt agroexportorienterat. Här kommer skillnaderna mellan nord och syd in och varför handelsavtalen gynnar EU i ekonomiska avseenden och inte alls Mercosurländerna lika mycket. EU är mycket mer skyddat. Vi har starkare djurskydd och starkare arbetsrätt jämfört med Mercosurländerna. Det är stor skillnad när det gäller löner, arbetsvillkor, djurhållning och miljökrav. Därför sker handeln på ett orättvist sätt och utan hänsyn till konsekvenserna. För vad innebär det egentligen att uppmuntra till en ökning av till exempel köttproduktion eller soja?
Vi vet att det industriella storskaliga jordbruket står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Ökningen av köttimporten till EU med 50 procent och ökningen av soja, till exempel, utan att det sker några förändringar av jordbruket till ett mer hållbart sådant, kommer inte att ge den effekt som beskrivs så fint i förhandlingarna.
Så hur kommer Mercosurregionen att utvecklas? Vi vet att Amazonas bränns ned och skövlas för att ge plats åt agroindustrin. Detta påverkar skogarna i Paraguay, Brasilien och Argentina. Att påstå att avtalet, så som det är utformat i dag, är ett verktyg för hållbar utveckling är en chimär, en illusion. Det blir ett frihandelsavtal som uppmuntrar till avskogning och skogsbränder. Bara en sådan sak som att utsläppen av växthusgaser från avskogning inte inkluderas i produkternas totala utsläpp ger fri lejd att fortsätta precis som vanligt.