Fru talman! Jag instämmer verkligen i Lorena Delgado Varas uppfattning om hur otroligt viktigt det är att vi också lyfter fram frågan om mänskliga rättigheter och tar den möjlighet vi kan få när vi får till stånd en dialog, inte bara när avtalet är tecknat utan också innan avtalet är tecknat. Det handlar inte bara om dialog. Det handlar faktiskt också om påtryckningar, eftersom det är av stort intresse från Mercosurländerna att teckna detta avtal med EU. Vi har nu en möjlighet att påverka. Vi har redan gjort det. Vi tror definitivt att det är en faktor när det gäller att Brasilien har valt att inte lämna Parisavtalet, att man har sett framför sig att kunna kliva in i ett Mercosuravtal med EU. Det har alltså redan haft effekt. Men vi ser inte någon effekt förrän detta får en effekt också i verkligheten borta i Mercosurländerna.
Beträffande skrivningar i avtalet när det gäller just mänskliga rättigheter finns det skrivningar där om en politisk dialog. Vi ska samarbeta för att främja respekten för mänskliga rättigheter. Det innefattar också urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter.
EU antog rådsslutsatser om urfolk i maj 2017. Där bekräftas bland annat EU:s stöd för FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Detta är otroligt centralt också i dialog med Mercosurländerna.
Vidare slogs det också fast från EU:s sida att man ska ha en särskild prioritet när det gäller att bekämpa diskriminering av urfolk, som hot och våld mot urfolk. EU:s linje är, och Sverige är verkligen pådrivande när det gäller urfolkens rättigheter, att detta måste avspeglas i dialogen när det gäller mänskliga rättigheter i fråga om Mercosur. Det är centralt i förhandlingarna och också i dialogen före. Som jag nyss nämnde pågår en nyupptagen dialog mellan EU och Mercosur just för att få in dessa otroligt centrala frågor om mänskliga rättigheter men också frågor om miljö och klimat innan ratificering sker.
Generellt kan man säga att Sverige är ett av de länder som är pådrivande just i dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.