Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret,
även om det inte innehöll svaret på min fråga som
var vilka åtgärder miljöministern tänker vidta. Att
överväganden pågår tycker jag inte är något svar.
Jag hoppas att de här övervägandena kommer att
leda till konkreta och kraftfulla åtgärder från
regeringens sida. Det är helt nödvändigt.
Det är tragiskt att upparbetningsanläggningen i
Thorp i Sellafield kunde starta med
upparbetningen av utbränt kärnbränsle den 17
januari -- samma dag som den andra förhandlingen
om icke-spridningsavtalet satte i gång.
Omfattningen av upparbetningen i de nya
anläggningarna som kommer att sätta i gång under
1990-talet i Frankrike, Storbritannien och Japan
leder till att man på detta sätt år 2010 kommer att
producera mer plutonium än vad som finns i hela
världens kärnvapenarsenal.
Plutonium är ett av de giftigaste ämnen i världen.
Från den gamla anläggningen i Sellafield har
närmare ett halvt ton plutonium läckt ut i havet.
När den nya upparbetningsanläggningen Thorp
kommer i gång räknar man med att de radioaktiva
utsläppen tiofaldigas. Stränderna runt den
irländska sjön är redan smittade med
radioaktivitet. Också cancerriskerna ökar med den
nya anläggningen.
Jag förstår inte varför Sverige inte tvingar OKG AB
att ta tillbaka det svenska kärnbränslet. Riksdagen
är ju enig om att det inte skall ske någon
upparbetning av svenskt kärnbränsle. Jag känner
till att ifrågavarande kärnbränsle fraktades från
Sverige till Sellafield innan detta principuttalande
gjordes. Jag upprepar därför min fråga till
miljöministern: Vad tänker miljöministern göra för
att ta tillbaka kärnbränslet till Sverige, så att det
inte blir upparbetat? Vilka påtryckningar kan göras
på OKG AB för att bränslet inte skall upparbetas?