Herr talman! Svaret på den konkreta frågan är ja. Arbetsplatsolyckorna har minskat kraftigt sedan 2004. Dödsolyckorna har minskat kraftigt sedan 2004, och de arbetsplatsrelaterade sjukdomarna likaså. I maj i år har 19 personer omkommit på sina arbeten. Samma siffra förra året var 24, och året dessförinnan 31.
Självklart är det så att ingen ska behöva gå till jobbet och riskera att skadas eller avlida på jobbet. Det vet jag att Sylvia Lindgren och jag är helt överens om. Det är alldeles självklart att det ska vara på det sättet. Därför är det bra när statistiken går åt rätt håll.
Är det så att den statistik vi nu ser under några tidiga månader håller sig året ut är det oroväckande. Då finns det anledning att titta över det och se vad det beror på. Vi gjorde en sådan sak förra året när vi gav i uppdrag till Arbetsmiljöverket att titta på de största riskbranscherna.
Det handlar framför allt om jord- och skogsbruk och byggindustrin. Det finns många arbetsplatser där man jobbar ensam. Det är inte sällan äldre män inom jord- och skogsbruk som tar lite för stora risker och inte riktigt tänker igenom vilka konsekvenser det kan få.
Därför var det bra att vi till exempel genomförde byggplatsdirektivet i svensk lagstiftning som tydliggör att byggherren har hela ansvaret. Därför är det bra att bemanningsföretagsanställda, till exempel, omfattas av precis samma regler som de andra som är anställda direkt av företaget när det gäller skyddsombud och arbetsmiljöregler i övrigt. Därför är det bra att vi tillsammans med Jordbruksdepartementet har gjort en ordentlig informationssatsning till de ensamarbetande jordbrukarna på samma tema. Därför är det bra att vi också nu via våra ambassader ökar informationen till dem som söker arbets- och uppehållstillstånd i Sverige för att på det sättet informera om vilka regler som gäller och vart man kan vända sig om man har problem.
Om vi återgår till interpellationen är det klart att det finns exempel på arbetsgivare som vill gå genvägar. De struntar i arbetsmiljön och tror att det är genvägen till ett bättre fungerande arbetsliv eller högre vinster, snarare. Det är ett oerhört kortsiktigt sätt att se på saken. Vad jag försökte säga förut är att egentligen all forskning visar att det faktiskt är det omvända förhållandet, det vill säga att företag som erbjuder god arbetsmiljö uppvisar högre vinster än andra företag. Högre vinster visar också, omvänt, de företag som tar arbetsmiljön på allvar.
Det är kanske förknippat med en initial kostnad att göra på det sättet. Därför tror jag att det blir så oerhört viktigt att försöka hitta nya vägar fram när det gäller arbetsmiljön. Man ska försöka bli bättre på att med ekonomiska styrmedel eller på andra vis göra det tydligt för arbetsgivarna att genväg är snålväg och att det inte är någon bra idé. Det bör vara så att vi kan visa att man gör också ett lönsamt företag genom att ha en god arbetsmiljö och erbjuda det till sina medarbetare. Det ska bli en konkurrensfaktor och en rekryteringsfaktor också framöver.
Nu håller vi på med en nationell arbetsmiljöstrategi som kommer att föreläggas riksdagen inför sommaruppehållet. Den syftar till att samla ihop den tillgängliga kunskapen och peka ut ett antal områden som vi menar att man måste fortsätta arbeta med för att man ska få detta på plats på ett tydligare sätt än hittills.
Det handlar naturligtvis inte om gröna klistermärken. Det är ett exempel på hur man har försökt agera i Danmark. Det viktiga är inte klistermärkena och deras utformning, utan det handlar om att hitta det sätt på vilket vi åskådliggör att en god arbetsmiljö också är vinst för både företaget, den enskilda och samhällsekonomin.