Herr talman! Vi har i dag att debattera justitieutskottets betänkande gällande 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4 samt yrka att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Det finns en stor uppslutning i denna kammare bakom den självklara utgångspunkten att utländska medborgare som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om detta av någon anledning inte är möjligt bör dessa personer hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt som är förenligt med internationella konventioner, inte minst Europakonventionen.
Herr talman! Hanteringen av utländska medborgare som utgör ett säkerhetshot är en fråga som inte bara diskuteras i Sverige. Ofta handlar debatten om fall där verkställighetshinder för en utvisning föreligger. I Sverige hade vi en intensiv debatt kopplad till de sex så kallade imamerna. Det kanske mest omtalade fallet i Norden rör mulla Krekar.
Krekar kom till Norge 1991 som kvotflykting och byggde upp den islamistiska gruppen Ansar al-Islam. Redan 2003 dömdes han till utvisning. I över tio år försökte olika norska regeringar verkställa utvisningen utan att lyckas. Norge är nämligen, likt Sverige, bundet av de internationella konventioner som landet har undertecknat. Således kunde Krekar inte utvisas till Irak, eftersom de irakiska myndigheterna inte kunde garantera att han inte skulle dömas till döden om han återvände.
Värt att notera kopplat till mulla Krekar är att Fremskrittspartiet inför stortingsvalet 2013 lovade att avvisningen av honom skulle verkställas om de vann valet. Efter valet ingick Fremskrittspartiet i en regering ledd av Høyre. Hur gick det då med avvisningen? År 2020 utvisades Krekar - till Italien. Sensmoralen är att det verkar vara enklare att vara populist i opposition än när man sitter i en regering.
Herr talman! Åter till Sverige. År 2018 beslutade regeringen om en översyn av lagen om särskild utlänningskontroll. Syftet var att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen föreslår bland annat
ny lag som gör det lättare att utvisa kvalificerade säkerhetshot
skärpta straff för dem som bryter mot anmälningsplikten eller trotsar ett återreseförbud
sänkta krav för att få tillstånd till hemliga tvångsmedel, från synnerliga till särskilda skäl
användning av fler tvångsmedel.
Enligt utredningen borde den nya lagen träda i kraft så snart som möjligt, men eftersom tillämpningsområdet för den nya lagen till viss del bygger på att förslaget till terroristbrottslag genomförs bör den nya lagen träda i kraft tidigast vid samma tidpunkt som terroristbrottslagen träder i kraft.
Av regeringens propositionsförteckning för våren 2021 framgår det att regeringen avser att lämna propositioner i dessa två ärenden i juni 2021 för behandling i riksdagen efter sommaren. Tanken är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2022.
Herr talman! Möjligheten att hålla individer i förvar när det föreligger verkställighetshinder är ytterst begränsad med hänsyn till proportionalitetsprincipen och de internationella konventioner, främst Europakonventionen, som Sverige är bundet av.
Europakonventionen kräver bland annat att frihetsberövandet ska ske som ett led i ett förfarande som rör individens utvisning. När en beslutande myndighet eller regering har funnit att det föreligger verkställighetshinder och utvisningsbeslutet därmed ska inhiberas kan nämligen frihetsberövandet inte längre bedömas vara ett led i ett förfarande som rör individens utvisning. En ny utredning kommer inte att ändra på detta faktum.