Fru talman! Fortfarande är det väldigt många som dör på sin arbetsplats, i genomsnitt tre fyra personer per månad de senaste åren. Det är inte rimligt på något sätt. Arbetsplatser måste vara säkra, så att olyckor, framför allt dödsolyckor, undviks. Bristande ledarskap, individer som inte följer uppsatta regler, dålig säkerhetskultur, brist på introduktion vid nyanställningar, stress med mera är områden som måste definieras.
Det saknas tyvärr en samlad bild av orsakerna till dödsolyckor i arbetslivet. Så länge vi inte vet vad som är orsaken är det också svårt att sätta in rätt åtgärder för att förhindra framtida dödsolyckor. Utskottets majoritet är nöjda med vad regeringen gör. Det är inte jag.
Det räcker inte att enbart tillföra mer pengar. Allra viktigast är att definiera orsakerna och att öka motivationen hos både arbetsgivare och arbetstagare att alltid fullt ut följa gällande säkerhetsföreskrifter. God säkerhet är avgörande för både företag och anställda. Regeringen måste hitta nya sätt att nå den nollvision man satt upp för dödsolyckor på arbetsplatser. Det är kanske bland det allra viktigaste vi har att göra inom arbetsmiljöområdet.
Fru talman! Arbetsmiljöverket har till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till lagar och förordningar. Det vanligaste sättet är att utföra inspektioner. Men var och en förstår att inspektion inte kan ske på alla företag varje år. Därför är det kanske dags att införa ett system med arbetsmiljödeklarationer. På samma sätt, fru talman, som vi alla måste redovisa våra inkomster till staten varje år via deklaration borde arbetsgivare kunna göra detsamma genom en årlig arbetsmiljödeklaration.
Nu kan naturligtvis vän av ordning invända att detta skulle innebära en alldeles för stor administrativ börda ovanpå alla de andra administrativa bördor företagare har. Ja, så kan det naturligtvis bli om man inför det på fel sätt. Vårt kristdemokratiska förslag innebär en digital deklaration med ja-eller-nej-frågor som fylls i gemensamt av arbetsgivare och företrädare för arbetstagarna. Det innebär minimalt med administration för företagen och skulle ge Arbetsmiljöverket en mycket bättre bild av hur arbetsmiljöarbetet i Sverige faktiskt ser ut.
Dessutom skulle man kunna utforma den här deklarationen branschvis. Man skulle då inte riktigt ställa samma frågor till alla branscher, utan bara dem som är relevanta i respektive bransch. Det skulle göra att alla företag inom en och samma bransch fick samma behandling. Tyvärr finns det inte heller här en utskottsmajoritet som ställer sig bakom vårt förslag, som innebär ett pilotprojekt med arbetsmiljödeklarationer. Det kommer nog att krävas en ny regering för att ta tag i det här.
Fru talman! Vi vet att kvinnor tyvärr i högre grad drabbas av arbetsrelaterade besvär och därmed sjukskrivningar. Orsakerna kan naturligtvis vara många, bland annat hur arbetet är organiserat, hur ledarskapet ser ut och vilka förutsättningar man fått för att kunna utföra arbetet.
För kvinnor är arbetssjukdomar i högre grad än för män orsakade av sociala och organisatoriska faktorer. Oftast är inte arbetsgivaren medveten om dessa skillnader. Då finns det en stor uppgift att göra alla medvetna om det som man i dag är omedveten om. Kvinnors arbetsmiljö behöver lyftas fram och synliggöras på ett mycket tydligare sätt. Arbetsmiljöverket bör få ett specifikt uppdrag att ta fram verktyg för att utifrån kunskapsläget kartlägga hur kvinnor och män exponeras för riskfaktorer som kan leda till sjukskrivning och framför allt självklart hur dessa riskfaktorer ska kunna förebyggas och inte behöva leda till sjukskrivningar.