Fru talman! Detta är en fråga där vi tycks vara
oerhört överens, näringsministern. Vi ligger helt i
linje med varandra när det handlar om hur det skulle
kunna utvecklas vidare. Framför allt gäller det vikten
av solceller i framtiden. Jag tror att det är få som i
dag skulle förneka att just solceller är framtidens
energikälla.
Man har räknat ut att en tiondel av Sahara skulle
räcka för hela jordklotets behov av elektricitet om
man använde solceller. Det är en fascinerande fram-
tid.
Det som är lite olyckligt i dag är att just här i Sve-
rige så ligger forskningen långt fram, i framkanten,
men vi får inte i gång den industriella processen. Det
finns en knut och ett vakuum emellan. Ute i Europa
finns det kanske ett tiotal pilotprojekt, dvs. industriell
tillverkning av solceller.
Med tanke på att detta är framtidens energikälla,
och att vi bör satsa på att försöka behålla både pro-
duktionen och de gröna arbetstillfällen som det blir
fråga om här i Sverige så saknar jag det initiativ som
gör att saker och ting rullar fortare än vad de gör i
dag.
Näringsministern nämnde 150 miljoner i en sam-
manlagd satsning. Jag skulle gärna vilja ha reda på
hur tidsperspektivet ser ut, och vad de 150 miljonerna
kan innehålla. Jag är också införstådd med att man
har ett femårigt projekt på gång. Det är fråga om att
lyfta forskningen över till ett pilotprojekt som sedan i
sin tur kan tas över av den kommersiella produktio-
nen - näringslivet och marknaden.
Det gäller just detta steg med att få en industriell
process som visar sig fungera så att marknadskrafter-
na kan ta över. Då behövs kanske utvecklings- och
produktionsstöd - starka sådana. Det behövs kanske
ett investeringsstöd som direkt riktar sig till solcellse-
nergin. Man kan ha gröna fonder, och man kan jobba
som vi gör just nu, med grön skatteväxling, för att
driva på verksamheten. Man kan dra in det i den
offentliga upphandlingen och man kan skapa natio-
nella mål - det är väldigt viktigt.
Framför allt tror jag att man skulle kunna tillskapa
ett tillfälligt utvecklingsinstitut. Jag understryker
tillfälligt därför att de här instituten har en tendens att
vilja leva kvar utan att kanske ha uppdraget eller
uppgiften hela tiden. Meningen med ett tillfälligt
utvecklingsinstitut för solcellstillverkning är att det
skulle kunna hjälpa till att få i gång tillverkningen.
Jag kan se framför mig hur man från statens sida,
näringslivets sida och forskningens sida tillsammans
skapar just denna lite snabbare utveckling.
Här tycker jag att just näringsministern har en
uppgift i att driva på. Det är det som det handlar om.
Annars hamnar hela tillverkningen utomlands, och
det tror jag ingen av oss vill.