Herr talman! Ja, nu står vi här igen och diskuterar skogen kontra EU och EU:s ambitioner att detaljstyra det svenska skogsbruket.
Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Under den gångna mandatperioden har vi varit flera som ganska många gånger har stått här och sagt att skogspolitiken och detaljeringen av det svenska skogsbruket inte är en del av EU och EU:s förordning. Därför gläder det mig nu att det är många partier som ansluter sig till just den linjen. Det visar på en stor enighet i Sveriges riksdag, och det ger oss en styrka när frågorna kommer upp på EU-nivå framöver.
Jag vill göra väldigt klart, herr talman, att Moderaterna är stora förespråkare för EU. Vi tycker att EU är bra. EU är i grunden väldigt bra som fredsprojekt och flera andra saker, men EU är inte bra när man som den sittande kommissionen vill gå in och detaljstyra skogsbruk och jordbruk med mera. Det är nämligen så olika runt om i EU. Det fungerar på många olika sätt. Isak From, Socialdemokraterna, lyfte fram just skillnaderna mellan Västerbotten, Västra Götaland, Italien, Spanien och Portugal och så vidare. Det är stora skillnader. Därför ska EU sätta de stora ramarna, inte gå in på detaljnivå.
Det är partier som här i talarstolen i dag har sagt att detta förslag är bra. Jag tycker inte att man tillräckligt har lyft fram vilka konsekvenser det faktiskt skulle få också för Sverige. Det skulle få otroligt stora konsekvenser om förslaget skulle gå igenom så som det är lagt på bordet.
Till exempel är Skogsstyrelsens preliminära bedömning att det är tal om ersättningar till skogsägare fram till år 2050 på över 200 miljarder. Det är mycket pengar ur statskassan. Känn på den - över 200 miljarder! Jag hoppas att vi alla här menar att det ska utgå ersättningar när staten ska göra inskränkningar i ägande och brukande. Då är det den här storleken det handlar om i detta läge.
Förslaget innehåller också en diskussion kring organogena jordar och en eventuell återvätning av dessa organogena jordar. Ungefär 10 procent av Sveriges åkermark är just organogen jord. På den mesta av den bedrivs det vallodling. Det är jättebra att vi återväter en del. Det ska dock ske under absolut frivillighet. De bönder som väljer att sluta bruka detta ska göra det frivilligt. Men det här förslaget, herr talman, skulle innebära att det skulle försvinna i storleksordningen någonstans mellan 50 000 och 80 000 hektar åkermark för svensk livsmedelsproduktion. Vi har inte råd med att 50 000 till 80 000 hektar åkermark försvinner.
Vi är i ett läge där vi har krig i Europa. Fler och fler länder runt om i världen väljer att sluta sig när det gäller livsmedelsproduktion och livsmedelsexport. Vi ser hur handeln fungerar sämre mellan stora länder och till exempel EU. Då har vi inte råd att minska livsmedelsproduktionen i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens för-slag till förordning om restaurering av natur
Detta har vi varit väldigt överens om i denna kammare innan. Men man vill inte titta på vad konsekvenserna av ett sådant här förslag innebär. Man talar högtidligt om hur viktigt det är med den biologiska mångfalden och om att EU ska ta större grepp och så vidare. Ja, den biologiska mångfalden är viktig, herr talman, men har vi stora bekymmer med biologisk mångfald i den svenska skogen och det svenska jordbruket? Ja, på en punkt har vi faktiskt väldigt stora bekymmer, och det gäller alla de igenväxande naturbetesmarkerna. Där har vi stora bekymmer med biologisk mångfald i Sverige, men det är en helt annan fråga. Då handlar det om huruvida vi ska restaurera mer betesmark eller inte, och då handlar det om huruvida jordbrukare tycker att det är lönsamt och värt att hålla på med naturbetesdjur i områden där kanske till exempel rovdjursstammarna växer sig starkare och starkare. Men det är en annan fråga.
När man står i denna talarstol och talar sig varm för att EU ska in och detaljstyra olika saker på svensk nivå behöver man också tala om vilka konsekvenser det medför för svensk mark, svenskt jordbruk och svenskt skogsbruk.
Herr talman! Vi har pratat om detta förr, och vi har debatterat under den gångna mandatperioden hur Sverige väljer att rapportera skydd av natur och så vidare till EU. I det här förslaget handlar det om naturtyper, bland annat. Där har Sverige en egen linje, som många gånger förr, i EU. När Sverige rapporterar naturtyper jämför vi med förindustriell nivå. Det är inga andra länder i EU som gör det. Ska vi då restaurera tillbaka till förindustriell nivå medan andra länder inom EU ska restaurera tillbaka till den dagen de gick med i EU? Vi har satt oss själva i en svår situation redan från början. Det finns alltså många bottnar i detta.
Socialdemokraterna sa i replikskiftet att man kanske åtminstone skulle se till att det i stället för en förordning kunde bli ett direktiv. Då har vi en lite annan ingång, och vi har en möjlighet att påverka det på ett annat sätt i Sverige. Nu är inte Sverige världens bästa på att implementera EU-direktiv - det vet vi sedan gammalt. Men vi skulle i alla fall ha en möjlighet. Och när vi nu kommer att se en ny regering som kanske inte tänker ägna sig åt gold-plating när det gäller implementering av EU-direktiv skulle vi ha helt andra möjligheter.
Herr talman! Den biologiska mångfalden är viktig. Svenska jord- och skogsbrukare jobbar med den biologiska mångfalden. Det är de som har byggt upp de höga naturvärdena i Sverige, och där ligger vi långt före flera andra länder i EU. Därför är det inte läge för EU att sätta upp förslag som detaljstyr hur vi kommer dit, och det är inte läge för EU att peka med hela handen när det gäller hur vi ska bruka den svenska skogen.
Vi har gång på gång sett att oförståelsen är stor i EU när det kommer till den svenska skogen och skogsbrukandet. Vi såg det inte minst när vi hade miljökommissionär Sinkevicius på besök i miljö- och jordbruksutskottet. Man förstår inte riktigt hur det går till i Sverige, och när vi vill lyfta fram hur det faktiskt går till tycker man inte att det är sant. Där har vi ett problem.
Därför är jag, återigen, glad att vi är flera partier som nu tydligt markerar att det är vi själva som bestämmer över den svenska skogen. Det är vi själva som i detalj bestämmer hur det svenska skogsbruket ska bedrivas på ett hållbart sätt för framtiden, för klimatet, för den svenska ekonomin och framför allt för den svenska skogsägaren.