Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på fråga 1993/94:221 om skolbiblioteken

Statsrådet BEATRICE ASK (m), 1993-11-30 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Ingegerd Sahlström har frågat mig

vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja

skolbibliotekens status i framtidens skola.

Skolbiblioteken hör till de få områden som

fortfarande regleras i grundskoleförordningen. I

1 kap. 4 § sägs att grundskolan skall ha lämpligt

fördelade bibliotek och annan utrustning som

behövs för en tidsenlig utbildning.

I propositionen om ny läroplan för grundskolan

framhåller regeringen att föreskriften i

grundskoleförordningen bör gälla också i framtiden

och garantera att det i varje kommun finns minst ett

bibliotek knutet till skolan där. Skälen för

regeringens förslag är flera. Framför allt handlar

det om att skolbiblioteken behövs för att stimulera

elevernas lärande och självständiga sökande efter

kunskap. Undervisningen förutsätter, i en tid med

snabb kunskapsutveckling och komplexitet, god

tillgång till referenslitteratur, tidningar, tidskrifter,

m.m. Väl utvecklade skolbibliotek kan dessutom

utgöra en naturlig och stimulerande mötesplats för

elever och lärare.

När det gäller frågan om utvecklingen av

skolbiblioteken framgår av Skolverkets rapport

med jämförelsetal för skolhuvudmän att

mediankostnaden för bibliotek på grundskolan är

190 kr per elev och på gymansieskolan 340 kr per

elev för 1992.

Kostnaderna varierar dock starkt mellan

kommunerna. Siffrorna säger emellertid ingenting

om en eventuell samordning med folkbiblioteken

och närheten till ett sådant bibliotek.

Skolbiblioteken kan självfallet inte ses isolerade

från kommunens samlade biblioteksorganisation.

Av den anledningen kan man alltså inte med

säkerhet säga att elevernas tillgång till bibliotek är

sämre där satsningarna på just skolbibliotek är

låga.

Slutligen vill jag framhålla att det är kommunerna

som har det fulla ansvaret för skolans verksamhet

och därmed bestämmer mål och ambitionsnivå för

skolbiblioteksverksamheten. Det kan dock

rimligen inte råda något tvivel om fördelarna med

att säkra undervisningens kvalitet genom satsningar

på skolbiblioteken. De lokala förutsättningarna för

att i skolan ordna skolbibliotek, möjligheterna till

samordning av skolbibliotek och folkbibliotek

m.m. är mycket olika i kommunerna. Jag utgår

emellertid från att grundskoleförordningens

bestämmelse och kommunernas intresse av ett

effektivt resursutnyttjande tillsammans utgör en

stabil grund för skolbiblioteksverksamhetens

långsiktiga utveckling.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet BEATRICE ASK (m): Svar på fråga 1993/94:221 om skolbiblioteken (1993-11-30) — PRESS0