Fru talman! Till att börja med vill jag säga att jag tycker att det är viktigt att göra som vi alltid brukar göra när vi sitter på våra utskottsmöten och EU-nämndsmöten och skogen kommer på tal: Det är alltid oerhört viktigt att värna det svenska självbestämmandet när det gäller skog och skogspolitik. Vi ser i dag hur EU mer och mer kommer in och kladdar i svensk skogspolitik på olika sätt genom ett antal olika förslag. Det kan till exempel handla om LULUCF, taxonomi och skogsstrategier. Vi måste hela tiden bevaka så att vi i Sverige inte förlorar vår svenska självbestämmanderätt över skogen.
I EU har man inte hanterat skogen på samma sätt som vi i Sverige har gjort. I Sverige har vi hanterat skogen på ett oerhört bra sätt under de sista 100 åren och särskilt under de sista snart 30 åren, sedan början av 90-talet när vi införde den nya skogsvårdslagen.
Vi har under de sista 100 åren byggt upp ett stort virkesförråd i svensk skog. Vi har de sista 30 åren fortsatt att bygga upp ett stort virkesförråd, men vi har även vänt trenden för mycket av det som vi mäter när det gäller den biologiska mångfalden.
Med anledning av det har vi från Moderaterna ett förslag i vår reservation som jag yrkar bifall till. Det är reservation nr 6. Det handlar om att rent procentuellt inte ta mer skog ur produktion. Då kan man fråga sig hur vi tänker då. Det ska jag kort redogöra för.
Vi menar, precis som jag sa, att den biologiska mångfalden har ökat och blivit bättre i svensk skog under de sista 30 åren. De flesta av kurvorna går uppåt vad gäller såväl till exempel död ved, lövträd, gamla lövträd och gammal skog som fågelarter i skogen. Vi ser många trender som går uppåt vad gäller biologisk mångfald.
27 procent av svensk skog är i dag tagen ur produktion på ett eller annat sätt. Det innefattar både formellt skyddad, frivilligt skyddad, generell hänsyn och impedimentmarker. Det här är en siffra som både oppositionen och regeringen använder sig av, så vi kan nog fastslå att det faktiskt är den siffra vi ska ha och debattera.
Vi tycker att den svenska skogen, som 2018 bidrog med ungefär 140 miljarder till bnp, ska få fortsätta att bidra stort till svenskt bnp med produktion och innovativa tankar och lösningar. Jag tycker att vår utskottsordförande Kristina Yngwe föredrog på ett föredömligt sätt vad skogen faktiskt kan göra och vad vi hoppas att skogen ska göra i framtiden. Men då kan vi inte fortsätta att ha skog ur produktion.
Vi tror dessutom från Moderaternas sida att det finns så mycket höga naturvärden i de här 27 procenten som vi i dag skyddar på olika sätt eller inte längre har i produktion. Det är värden som vi förmodligen genom ökad skötsel kan öka på den här arealen så att vi inte ska behöva öka mängden mark tagen ur produktion. Vi har dessutom från Moderaterna satt till extra pengar i vår budget för att hantera höga naturvärden på ett bättre sätt.
Fru talman! Vi i Moderaterna värnar den enskilda äganderätten väldigt mycket. Vi menar att den svenska skogsägaren enskilt har byggt upp de här höga naturvärdena och kommer att kunna bibehålla dem och även öka dem i framtiden under epitetet frihet under ansvar som har tjänat svensk skog väldigt väl.
Vi ser till exempel att generell hänsyn är något som ökar. I dag skyddas i snitt 11 procent med generell hänsyn. Där byggs det upp nya höga naturvärden över tid. Då är det oerhört viktigt för svenska skogsägare att veta att när de bygger upp de här naturvärdena ska ingen kunna komma och lägga en död hand över deras skog.
Vi vet också att Riksrevisionen förra året presenterade en rapport som sa att vi i för hög grad har skyddat kvantiteter i stället för kvaliteter, och då blir det många gånger så att skogsägaren får sätta till mer mark än vad som är nödvändigt för att skydda ett högt naturvärde. Det är också en del av bakgrunden till att vi lägger fram det förslag som vi gör.
Jag vandrar vidare till frågan om barkborrar i skyddade områden. Det är en fråga som har väckt väldigt mycket känslor under de sista två åren. Vi fick en otrolig uppväxling på barkborrepopulationerna under torråret 2018. Både 2018 och 2019 fick skogsägarna börja göra ett digert arbete med sök och plock i sina egna skogar för att hantera granbarkborren.
I skyddade områden i Kalmar län, som är ett stort problemlän när det gäller granbarkborren, vidtogs i princip inga åtgärder alls från myndigheters sida för att hantera granbarkborren. År 2019 vidtog man i ett fåtal av de här områdena åtgärder för att hantera granbarkborren.
Då ska vi komma ihåg att 70 procent av naturreservaten i Kalmar län var angripna av granbarkborre. Så få åtgärder var det som vidtogs i skyddad natur.
Det är inte så att granbarkborren förökar sig och frodas bara i skyddade områden. Men vi menar att alla behöver ta sitt ansvar i fråga om att hantera granbarkborren. Vi har sett skrämselbilder och hört riktigt otäcka historier nedifrån Europa. Det finns tyska skogar som står döda. Det är tusentals hektar granskog som dött för att man inte har hanterat granbarkborren. Då tycker inte vi att det ska spela någon roll huruvida skogen är skyddad eller inte. Vi ska hantera problematiken med granbarkborren.
Det är dessutom så att det i vissa av de här reservatsföreskrifterna - för att tala om Kalmar län igen, som jag var inne på - står att man ska ersätta markägarna om det sprids insektsangrepp från det skyddade området till enskild markägare. Men detta har inte skett.
Vi har definitivt ett stort ansvar att hantera granbarkborren, både i skyddad natur och i oskyddad natur. Vi förutsätter att regeringen i sina regleringsbrev blir tydligare än vad man har varit hittills. Därför tycker vi att det är hemskt olyckligt att vi inte kunde få till ett skarpt tillkännagivande från riksdagen i den här frågan. Vi tror att det är precis vad som hade behövts: en riksdagsmajoritet som tydligt markerar att det här är ett problem som ska hanteras. Jag vet att regeringen har med i sina regleringsbrev att det ska vidtas åtgärder om det krävs, men det hade helt klart behövts en skarpare skrivning om granbarkborren.
Man blir däremot lite mer positiv när man ser det som kom från Skogsstyrelsen i dag om att det finns förhoppningar om att granbarkborreangreppen kommer att minska under året - om vi får en normal sommar. Men det har vi inte sett än. Vi skulle mycket väl kunna få en 2018-sommar, och då har vi jättestora bekymmer igen.
Jag vidhåller att alla behöver ta sitt ansvar för att hantera granbarkborreproblematiken, både i skyddad natur och i oskyddad natur.
(Applåder)
I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Mats Nordberg (båda SD).