Fru talman! Jag vill passa på att inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och att å hela utskottets vägnar tacka Bosse Nyström, som har varit vår sekreterare på MJU:s kansli i dessa frågor. Han går nu vidare till annat efter ett vikariat.
Skogen är viktig. Vi behöver mer virke till träbyggnation för att ersätta cement och betong. Vi behöver fossilfria råvaror som kan ersätta kol och olja till en mängd olika produkter. Men skogen är mycket mer än virke, råvaror och bioekonomi. Skogens ekosystem måste bibehålla sin ekologiska funktion, sin biologiska mångfald och sin produktionsförmåga. Detta, fru talman, är en förutsättning för långsiktigt uthålliga, resilienta och produktiva ekosystem. Dagens brukande av skogen får inte försämra morgondagens möjligheter att bruka skog.
Skogsdebatten i Sverige är polariserad och het. Det finns många intressekonflikter, och jag har full förståelse för att rösten höjs när arter och unika livsmiljöer hotas.
Vi vet att klimatförändringarna är allvarliga. Det många inte vet är att hoten mot den biologiska mångfalden är ännu mer akuta. Därför får skogsdebatten aldrig bli ensidig. Därför måste skogsägare, näringslivet, allmänheten och vi politiker här i riksdagen vara engagerade både i klimatomställningen och i ekosystemen. Det behövs nämligen mer kunskap.
I dag på förmiddagen organiserade Miljöpartiet ett kunskapsseminarium som också sändes i SVT. Där fick vi lära oss en hel del saker, bland annat det som ledamot John Widegren tog upp: att 26 procent av skogen kan anses vara skyddad. Hur räknar man då? Jo, då är 8,3 procent formellt skyddad skog. 4,5 procent är frivilliga avsättningar. 1,5 procent är naturvårdsområden, och 11 procent är områden med låg produktionsförmåga.
Man kan räkna på olika sätt. Vi ska inte slå procentsiffrorna i huvudet på varandra, men vi kan konstatera att vi inte har nått upp till de internationella krav som finns.
Skogen ger viktiga ekosystemtjänster - naturens gratistjänster. Till dem hör folkhälsa, förnybara råvaror och rening av luft och vatten. Skogen stabiliserar mikroklimatet och har en utjämnande effekt på temperatur, nederbörd och avrinning. Den rymmer biologisk mångfald och stora skönhetsvärden.
Skogen ger förnybart material som behövs i det hållbara samhällsbygget. Den ger möjlighet till skogspromenader, blåbärsplockning, svamputflykter och älgjakt. Skogen ger turistintäkter och gröna jobb. Den inspirerar kulturskapare och sitter djupt i folksjälen.
När Magnus Oscarsson säger att han är ute i skogen för att lyssna på tystnaden gör jag precis det motsatta: Jag går ut i skogen för att lyssna på fåglarna. Skogen låter mycket!
Flera viktiga samhällsintressen finns i skogen, men samtidigt ägs all svensk skog av någon. Skogsägare kan vara alltifrån lantbrukare med några få hektar skog till stora bolag med miljardomsättning. Samhällsintressen och privata intressen i skogen måste visa respekt för miljömål och produktionsmål.
Förlusten av naturområden har effekter som går mycket längre än till att sällsynta arter försvinner. Ekosystemen, som får sin kraft från den mångfald av liv de innehåller, förser samhället med en rad värdefulla och ekonomiskt viktiga varor och tjänster. De har också en central roll i kampen mot klimatförändringarna.
EU-kommissionen har utvecklat en strategi för att stärka alla ekosystemtjänster. Det kallas grön infrastruktur och är inarbetat i Sverige. Länsstyrelserna har en viktig roll i det här arbetet med regionala handlingsplaner, som ska användas till kunskaps, planerings- och prioriteringsunderlag i olika samhällsprocesser i länen.
Genom att planera markanvändning så att ekologiska processer beaktas kan marken brukas på ett mer hållbart sätt så att vi även i framtiden kan förlita oss på viktiga ekosystemtjänster som naturen ger oss, till exempel rent vatten.
I en motion som vi diskuterar nu föreslår Sverigedemokraterna att arbetet med grön infrastruktur ska stoppas helt. Själva syftet med grön infrastruktur är att skapa en samsyn i samhället mellan företag, skogsägare, kommuner, myndigheter, organisationer och föreningar, ja, alla, så att en bredare förståelse av ekologiska sammanhang kommer fram och så att grön infrastruktur blir en naturlig del av planering och prioritering i olika samhällsprocesser.
Hur kan man vara emot ekosystemtjänsterna i våra landskap och att de ska bevaras bättre? Hur kan man vara emot att samarbete ska ligga till grund för planeringen? Det Sverigedemokraterna förespråkar i skogspolitiken kallar jag för frihet utan ansvar.
För att nå samhällsgemensamma mål för skogen har skogsbruket en helt avgörande roll. Miljöpartiet vill värna ett långsiktigt lönsamt och hållbart brukande av skogen. Miljöpartiet önskar ett system som ger ökad lönsamhet för den som sköter om sina skogar med extra stor hänsyn till biologiska och sociala värden.
Miljöpartiet vill främja hyggesfria metoder, skydda skogar med höga naturvärden, använda skogsråvara i omställningen och som kolsänka, skydda gammelskogar och värdefulla biotoper i hela landet, värna skogens sociala värden, ta hänsyn till renskötseln, främja lövträd i hela värdekedjan och se till att Sverige är en fortsatt röst i världen för ett hållbart skogsbruk. Vi måste också vara med och rädda regnskogarna.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga någonting om barkborrarna. Torkdrabbade träd bland annat i granplantager på gamla åkermarker har drabbats särskilt hårt efter torksommaren 2018. Regeringen har kraftigt ökat satsningarna till våra myndigheter som samarbetar aktivt med skogsägare för att hejda granbarkborrarnas framfart.
Jag tycker att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tar till överord i sina motioner om granbarkborren. Det låter som om dessa partier företräds av stadsbor som inte kan någonting om naturen. Jag tycker att det tydligt måste markeras att granbarkborren har ett sjuttiotal naturliga fiender. Kloka, kunniga skogsägare underlättar nu livet för dessa naturliga konkurrenter. Det hjälper dem att sätta in naturens egna motmedel mot barkborren och gör att bekämpningen går mycket lättare.
Tyvärr har den hetsiga debatten lett till att vissa skogsägare tar bort all död ved där de naturliga fienderna med sin möjlighet att bidra faktiskt lever. I forskningen har man sett att skogar med enstaka barkborreangrepp varje år klarar sig bättre än skogar där det är helt renrakat. Ett systematiskt arbete där man jobbar med att söka upp och plocka bort angripen skog, men alltså inte tar bort riktigt alla barkborrar, är modellen.
Mer information om det här finns att få från Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen ger även andra tips, till exempel hur viktigt det är att blanda olika trädslag. Barkborrarna gillar till exempel inte doften av björk.
(Applåder)
I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).
(forts.)