Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Grundläggande frågor om utbildning

Gudrun Brunegård (KD), 2020-03-19 (riksmöte 2019/20).

Kort sagt

Gudrun Brunegård (KD) talade i riksdagens ärendedebatt den 2020-03-19 om Grundläggande frågor om utbildning. Anförandet är 687 ord (cirka 3 min läsning). Det är inlägg 4 av 6 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2020-03-19, riksmötet 2019/20

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2019/20:UbU11 Grundläggande frågor om utbildning

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till Kristdemokraternas motion 2019/20:3188 yrkande 22, men jag står förstås bakom alla våra övriga förslag i vår motion.

I denna debatt diskuterar vi grundläggande frågor om utbildningen. Utskottets betänkande inleds mycket riktigt med ett kapitel om skolans värdegrund. Vi kan vara stolta över den värdegrund som anges i skollag och läroplan. I skollagens portalparagraf slås följande fast: "Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på."

I läroplanen fördjupas detta: "Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande."

I läroplanen står vidare att "skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet".

Det finns uppenbarligen en hel del att jobba med bland elever och dessvärre även bland lärare. En rapport från Sveriges kristna råd, SKR, där de flesta kristna trossamfunden ingår, visade nyligen att hälften av de tillfrågade ungdomarna upplever kränkningar i skolan. Det mest uppseendeväckande är att det i en fjärdedel av fallen är lärare som kränker. Jag talade i går med ledaren för en av de kristna elevorganisationer som samverkat i SKR:s undersökning. Hon framhöll att det som många elever tycker är svårast att hantera är just när lärare och andra vuxna ifrågasätter och hånar deras tro inför klassen.

Herr ålderspresident! Att som elev bli hånad, fördummad och ifrågasatt av sin lärare, som man står i beroendeställning till, dessutom inför sina klasskamrater, ska ingen behöva bli utsatt för i ett samhälle som har skrivit under på de mänskliga fri- och rättigheterna. Värst av allt är kanske att elever i SKR:s undersökning har uppgett att ingen har brytt sig när de har vänt sig till skolan för att få hjälp.

Uppenbarligen finns det i vårt svenska sekulariserade samhälle en stor okunskap om och brist på förståelse för troende. Här behövs omfattande fortbildningsinsatser. Alla som jobbar i skolan måste på ett professionellt sätt kunna hantera att det finns människor med olika filosofiska och religiösa övertygelser, likaväl som andra minoritetsgrupper. De ska bemötas med respekt, även om man som lärare eller elev inte själv delar denna övertygelse. Detta är något som vi behöver återkomma till i det fortsatta arbetet.

Herr ålderspresident! Jag går vidare till ett annat ämne. Det är viktigt, både för rättssäkerheten och för det allmänna rättsmedvetandet, att betyg är lika mycket värda i alla delar av landet. I dag finns det exempel på duktiga, ambitiösa elever som har bytt skola och plötsligt har fått mycket svårare att få lika bra betyg som på den gamla skolan. Det finns också exempel på det motsatta, att vissa elever söker sig till skolor som är kända för att vara generösa med att ge höga betyg. Så ska vi inte ha det. Betyg ska vara lika mycket värda, oavsett vilken skola man har gått på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning

I Kristdemokraternas kommittémotion lyfter vi fram vikten av att alla skolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa likvärdig betygsättning. Vi vill använda de nationella proven som riktmärke. Det förutsätter i sin tur att de nationella proven rättas externt och inte av personal på elevens skola som kan ha ett egenintresse av att kunna uppvisa goda resultat.

Digitalisering av de nationella proven skulle underlätta, och vi förutsätter att Skolverket snart får till en sådan nationell plattform. Kristdemokraterna vill därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram en modell för hur betygen ska korreleras mot resultaten i de nationella proven, inte på individnivå men väl på gruppnivå för respektive skola. Om det handlar vårt yrkande i dagens debatt.

Jag yrkar bifall till reservation 8.

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.